Fredrikson: Därför vill Putin vara ”judarnas bästa vän”

Ledarkrönika Artikeln publicerades
På plats i Israel deltog Rysslands president Vladimir Putin i minnesdagen för Auschwitz befrielse men också i en ljuständningsceremoni till minnet av det belägrade Leningrad under andra världskriget.
Foto: Aleksey Nikolskyi
På plats i Israel deltog Rysslands president Vladimir Putin i minnesdagen för Auschwitz befrielse men också i en ljuständningsceremoni till minnet av det belägrade Leningrad under andra världskriget.

Det är som upp-och nedvända världen. Idag känner sig judar säkrare i Moskva än i New York. Medan hatbrotten mot judar i USA blir allt fler, säger en judisk församlingsledare i Moskva att ”just nu är förmodligen den bästa tiden för judar i Rysslands historia”.

USA var länge, under och efter andra världskriget och hela efterkrigstiden, en fristad för förföljda europeiska judar. Ryssland däremot var ju pogromernas land. Och under sovjettiden flydde hundratusentals judar från den antisemitism som öppet understöddes av staten.

Idag är det tvärtom. Det finns judar som har flyttat tillbaka till Ryssland från USA. Medan utbrotten av antisemitism tilltar inte bara i USA, utan även på många håll i Europa, upplever judarna i Ryssland att de är friare än någonsin att utöva sin religion.

Och det tackar de Vladimir Putin för. Putin har aktivt under sina år vid makten stött de judiska församlingarna och byggandet av nya synagogor. En av Moskvas ledande rabbiner sa nyligen att judarnas förbättrade situation beror på att Putin främjar respekt för traditionella värderingar och moral i Ryssland, medan hatbrotten i USA och Europa är en följd av detta saknas i de liberala demokratierna.

Samtidigt som Putin har skapat en bild av sig själv som ”judarnas bäste vän” i Ryssland, har han också målmedvetet odlat sitt stöd för staten Israel, och särskilt för premiärminister Netanyahu. När 75-årsminnet av befrielsen av Auschwitz firades i Yad Vashem-museet i Jerusalem var Vladimir Putin en av huvudtalarna. Han varnade för att ”hat, chauvinism och antisemitism sticker upp huvudet igen”, men betonade också att ”nazisterna hade medlöpare i många europeiska länder”.

Det uttalandet var ett exempel på Putins pågående försök att revidera hela historien om andra världskriget och Förintelsen. När befrielsen av Auschwitz högtidlighölls på plats i Polen i måndags var Putin inte på plats, trots att det var sovjetiska trupper som först kom till Auschwitz och tog hand om de överlevande där.

Förklaringen är att Putin för ”ett krig om minnet” med Polen. Han försöker mer eller mindre sudda ut minnet av den pakt som Hitlers Tyskland och Stalins Sovjetunionen ingick i augusti 1939 och som betydde att Polen styckades upp i två hälfter. Tyskland gick in från väster, Sovjetunionen från öster. Tysklands anfall på Polen blev starten på andra världskriget, men Putin vill helst förlägga den starten till Tysklands anfall på Sovjetunionen i juni 1941.

Polen blev alltså ett offer för både tysk och sovjetisk ockupation, med miljontals mördade polacker som resultat. Men i Putins reviderade historieskrivning är Polen inte något offer, utan snarare medskyldigt på grund av samarbete med Hitler före krigsutbrottet. Dessutom har Putin betonat att polacker bidrog till utrotningen av judar i Polen och därmed hjälpte nazisterna.

Frågan om polsk medhjälp till judeutrotningen är en infekterad fråga i dagens nationalkonservativa Polen. Det är sant att det fanns polacker som angav och även mördade sina judiska grannar. Men de värsta krigsförbrytelserna gjorde sig de tyska och sovjetiska ockupanterna skyldiga till. I Polen dödades sex miljoner invånare under kriget. Hälften var judar.

Putins försök att skuldbelägga Polen och frita Stalin från det skamliga samarbetet med Tyskland 1939-1941 har inte tagits väl upp i Polen. Därför var Putin inte välkommen till Auschwitz i måndags.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.