Stig Fredrikson: Äntligen tycks EU vara beredd att straffa Ungerns regering
EU är en union där demokratiska stater har förbundit sig att respektera grundläggande fri- och rättigheter, inte minst principen om alla människors lika värde. Men den illiberala och auktoritära utvecklingen i Ungern och Polen de senaste åren har väckt frågan om de här länderna verkligen inser meningen med föreningen de är med i.
Stig Fredrikson
är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.
Värst är det i premiärminister Viktor Orbans Ungern. Men äntligen tycks EU:s ledning vara beredd att låta Ungern få kännbara konsekvenser av sitt förakt för EU:s grundprinciper. En ny ungersk lag förbjuder skildringar av homosexualitet för personer under 18 år. Det innebär att det i skola, handel, medier och reklam blir förbjudet att skildra homosexualitet som något som inte är onormalt eller sjukligt. Traditionella fördomar förstärks, och homosexuella ungdomar får det ännu svårare i samhället. Dessutom kopplar den ungerska regeringen ihop den nya lagen med skärpt lagstiftning mot pedofili.
Ungern har redan, som första EU-land, klassats som ”ej fullvärdig demokrati” av organisationer som Freedom House i USA. Ett land som bryter mot EU:s grundläggande demokratiska principer, kan berövas sin rösträtt. Men det tar mycket lång tid innan ett sådant steg mot Ungern kan bli verklighet. Mer realistiskt är då att straffa Ungern med böter eller indragna EU-bidrag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat den nya lagen för skamlig och diskriminerande. Förhoppningsvis blir lagen droppen som till slut får EU:s ledning att agera mot Ungern genom att hålla inne utbetalningar av det beslutade coronastödet.
”EU:s ledning måste i stället fortsätta att ge Ungerns nuvarande regering kännbara straff när den bryter mot grundläggande EU-värderingar.”Stig Fredrikson
Långsiktigt måste övriga EU-länder sätta sitt hopp till att de anti-demokratiska regeringarna i Ungern och Polen röstas bort. Viktor Orbans regering är demokratiskt vald, och nästa allmänna val är först hösten 2022. Ibland läggs förslag om att Ungern borde kastas ut ur EU. Men i en demokratisk union är det bara medborgarna i varje medlemsland som ska bestämma om vilken regering de vill ha. EU:s ledning måste i stället fortsätta att ge Ungerns nuvarande regering kännbara straff när den bryter mot grundläggande EU-värderingar.
EU:s inställning till auktoritära regimer har också aktualiserats av förhållandet till Ryssland. Vid midsommarhelgens EU-toppmöte föreslog Tyskland och Frankrike att dialogen med Putins Ryssland skulle återupptas på högsta nivå, för första gången sedan annekteringen av Krim 2014. Joe Biden träffade ju Vladimir Putin, trots de dåliga relationerna. ”Då måste även vi kunna samtala”, ansåg Frankrikes Macron.
Men till sist blev det inget beslut om något nytt toppmöte mellan EU och Ryssland. Framför allt de tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, men även Polen och Rumänien, motsatte sig kraftigt förslaget.
Tyskland och Frankrike har egna, framför allt ekonomiska, skäl till att vilja återuppta dialogen med Ryssland. Många av de mindre EU-länderna däremot anser att det vore helt fel att belöna Putin med ett toppmöte när hans regim hela tiden inför nya lagar som inskränker demokratiska fri- och rättigheter. Lyckligtvis var det den linjen som segrade.
