Föreningar stärker samhället
En grupp forskare i sociologi och pedagogik skrev nyligen en debattartikel i DN där de beskrev sin oro över det fallande deltagande i vad de kallar ”strukturerad fritid” bland barn och unga. Med det menas sådant som att delta i idrottsföreningar och i organiserade kulturella och religiösa aktiviteter.
Forskningen som de refererar till visar att deltagandet har en positiv effekt på ungas betyg, utbildningsambitioner och hälsa. Effekterna kvarstår också när man rensar bort sådant som etnisk, kulturell och ekonomisk bakgrund.
Coronakrisens krav på social distansering och pågående ekonomiska problem inom den offentliga sektorn kommer slå ett hårt slag mot föreningslivet. Sportklubbar som förlitar sig på biljettförsäljning kommer nu få det särskilt svårt. Men även de som inte är lika publika kan man anta kommer få svårt att rekrytera deltagare och ledare.
Mycket uppmärksamhet har genom åren riktats mot barns stillasittande. Men fysisk aktivitet är inte hela bilden. Fler idrottstimmar i skolan och mer individuell träning, som gym och löpning, kan inte täcka upp för de problem som minskande föreningsliv medför.
I januari rapporterade SVT om ungdomsidrottens minskande popularitet. Föreningslivet är segregerat. Minskningen är mindre i mer välbärgade områden där föräldrarna själva har erfarenhet från föreningar och i högre utsträckning kan delta som ledare. I utanförskapsområden var föreningsdeltagandet markant mindre. Enligt SVT:s kartläggning ligger området Hässleholmen/Hulta i Borås nära botten av listan för idrottsdeltagande. Kunskaper om hur svensk föreningskultur fungerar är inte alltid lätt att ta till sig om man är från ett annat land.
”När andra mer lättillgängliga aktiviteter nu finns kan man förstå att timmar av föreningsarbete eller udda scheman inte är lockande. Men de positiva effekterna för ungdomarna, lokalsamhället och den egna utvecklingen är enorm.”
När andra mer lättillgängliga aktiviteter nu finns kan man förstå att timmar av föreningsarbete eller udda scheman inte är lockande. Men de positiva effekterna för ungdomarna, lokalsamhället och den egna utvecklingen är enorm.
Föreningsarbete är en skola i hur civilsamhället fungerar. Hur beslutstagande och mötesrutiner fungerar. Samarbete, konflikthantering och att hantera ekonomin är sådant som ständigt är aktuellt i föreningsarbete. Men för att den typen av organisationer ska överleva krävs det eldsjälar och kunskap.
Det är en nedåtgående spiral. Kunskapsläget om hur föreningar bör drivas sjunker och intresset för gruppaktiviteter tillgodoses i mindre organiserade former eller inte alls. Föreningarna uppkom i en tid då underhållning var en bristvara och den enda sociala kontakten man hade var lokalsamhället. Men när segregation och social isolering blivit ett samhällsproblem behövs föreningarna mer än någonsin.
