GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: För att kunna vara goda förebilder åt barn måste vi möta dem

Hur mycket tjänar en journalist? Hur lång tid tar det att skriva en text? Och hur många personer intervjuar man? Det var några av frågorna som ställdes när jag tidigare i veckan besökte Fjärdingskolan.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 13 maj 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Besöket på Fjärdingskolan väckte tankar om journalistikens framtid hos ledarsidans Anela Murguz.
Besöket på Fjärdingskolan väckte tankar om journalistikens framtid hos ledarsidans Anela Murguz.Foto: Helena Landstedt/TT

Jag har inte varit på Fjärdingskolan sedan sommaravslutningen 2008. Men tidigare i veckan var jag på min tidigare grundskola för att prata om varför traditionella medier är en bättre nyhetskälla än sociala medier.

Eleverna, som själva under läsåret har arbetat med att skriva nyhetsartiklar, var på hugget. De flesta var medvetna om farorna med att enbart hämta information från sociala medier. Där finns inga personer med kunskap och erfarenhet, inga kontrollmekanismer och i princip inga regler. Syftet är att håva in gillamarkeringar snarare än att leverera kvalitativ journalistik som syftar till att informera medborgarna om samhällsutvecklingen.

Ändå föredrar yngre åldersgrupper sociala medier framför traditionella medier. Till exempel visar Nordicoms årliga Mediebarometer (2020) att den dagliga räckvidden för morgontidningar varierar kraftigt i olika åldrar. Bland personer i åldersgruppen 9 till 14 år är den totala räckvidden (både digitalt och papperstidning) 15 procent. I åldersgruppen 15-24 år är motsvarande siffra 30 procent, 48 procent hos åldersgruppen 25-44 år, 62 procent hos 45-64 år och 77 procent hos 65-85 år.

”Att vara journalist är därmed inte helt riskfritt, utan man får dessvärre räkna med att bli misstänkliggjord.”
Anela Murguz

Att räckvidden ökar med åldern är uppenbart, men långt ifrån självklart och bestående i framtiden. Dagens unga är uppväxta i ett annat medielandskap än de åldersgrupper där traditionella medier har en självklar roll som nyhetsförmedlare. Det nya landskapet har dock inte enbart gagnat demokratin genom att ha gjort många offentliga samtal mer lättillgängliga för den breda allmänheten. Tvärtom pekar man i ett första delbetänkande från Medieutredningen 2015 att det finns en rad risker, som att till exempel splittringen i samhället riskerar att öka och att det i en tid då alla kan göra sina röster hörda blir svårare att avgöra vad som är fakta respektive åsikter.

Därför är behovet av fri, oberoende journalistik viktigare än någonsin – men få vill bli journalister. Häromveckan kallade exempelvis mediekoncernen Bonnier News till ett krismöte med anledning av bristen på kvalificerade journalister.

Situationen beskrivs som alarmerande och det har spekulerats om inte det beror på de dåliga arbetsvillkoren inom mediebranschen där det till exempel är svårt att få en tillsvidareanställning. Man får därför räkna med att hoppa mellan olika tidsbegränsade anställningar.

Men man bör inte heller bortse från den misstro som inte sällan finns mot journalister och som har gjort att hoten blivit mer påtagliga – både för medieföretagen och för den enskilda journalisten. Att vara journalist är därmed inte helt riskfritt, utan man får dessvärre räkna med att bli misstänkliggjord och i värsta fall hotad.

Men det verkade eleverna på Fjärdingskolan vara obekymrade om. När jag ställde frågan om någon hade blivit mer sugen på att bli journalist efter mitt föredrag var det ändå några händer som åkte upp. Och om det inte var journalister de ville bli så var antingen advokater eller kockar förstahandsvalet, vilket är några av de yrkesgrupper som de har fått möjligheten att träffa under sitt journalistiska projekt.

Det säger något om vilken viktig roll vi vuxna i samhället har och vilken positiv inverkan vi kan ha på barn om vi bara tar oss tiden att svara på deras frågor.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.