Anela Murguz: Flickor glider inte på en räkmacka i skolan
Det sägs att dagens kravlösa skola gynnar tjejer mer än killar eftersom många av kunskapskraven fokuserar på att analysera, argumentera och dra slutsatser snarare än att kunna uppvisa faktakunskaper. Det är en orättvis beskrivning eftersom hårt slit, strävsamhet och prestationsångest brukar prägla flickors inställning till studier.
Men det är ett faktum att pojkar klarar sig sämre än flickor. Som så mycket annat som tangerar vid kön är generaliseringar nödvändiga för att förstå ett större fenomen. Alltså innebär det inte att alla pojkar presterar undermåligt och att alla flickor klarar skolan galant. Men på gruppnivå ser det ut så; i samtliga ämnen har flickor högre betyg än pojkar.
En person som har försökt att ta reda på vad det beror på är Fredrik Zimmerman, universitetslektor vid Högskolan i Borås, som forskat i ämnet. Bland annat har han funnit olika förhållningssätt bland könen där pojkar i grova drag ansåg att de är bra i ett ämne medan flickor ansåg att de blir bra i ett ämne. Och den som tänker att den blir bra i något ämne klarar sig oftast bättre.
”Men det är något med debatten om könens betydelse för studierna som skaver eftersom det framstår som om flickornas framgångar i studierna sker lättvindigt.”
I en intervju med tidningen Läraren (2/12 2020) lyfter Zimmerman fram lärarnas roll i klassrummet som viktig för pojkar respektive flickors förutsättningar att klara sina studier. Lärarnas betydelse bekräftas också av det mönster som en skola i Malmö upptäckte; vart tredje år fick pojkarna i årskurs sex högre betyg än flickorna. Något som man senare förstod grundade sig i en enskild lärares arbete med struktur och motivation.
Just tydligare struktur och bättre studieteknik har även tidigare forskning visat på som viktiga faktorer för att jämna ut könsskillnaderna. Man kan därför vinna mycket genom att göra några enklare justeringar i klassrummet, som att till exempel tydliggöra vad som förväntas av eleven och skapa en klassrumsmiljö där det är eftersträvansvärt att anstränga sig och plugga hårt. Det hade inte bara gynnat pojkar som riskerar att hamna efter på gruppnivå – även flickorna kan prestera bättre i ett klassrum som inte dras med en antipluggkultur.
Men det är något med debatten om könens betydelse för studierna som skaver eftersom det framstår som om flickornas framgångar i studierna sker lättvindigt. I själva verket har duktigheten ett pris i form av ökad stress och press.
2019 kom Folkhälsomyndigheten med en rapport som visade att flickors hälsa försämras under högstadiet, något som visserligen kan bero att tonåren för många är en tuff tid. Men året därpå presenterades en undersökning från SCB där det framgick att flickor var mer stressade på gymnasiet och att en hel del av den stressen bottnar i skolarbete. Till exempel uppgav 51 procent av flickorna att de upplevde sig vara stressade på grund av prov och läxor medan motsvarande siffra bland pojkarna var 19 procent.
Det är ibland lätt att få bilden av att flickor glider på en räkmacka i skolan. Men det gör de alltså inte. Som med så mycket annat i livet är ansträngning krävande.
