Annons

Karin Karlsbro: Europasamarbetet behövs nu mer än någonsin tidigare

Ukraina och Belarus gick ett annat öde till mötes än de baltiska länderna. Idag ser vi konsekvenserna.
Karin Karlsbro
Gästkrönika • Publicerad 19 augusti 2023
Karin Karlsbro
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ukraina behövs i EU.
Ukraina behövs i EU.Foto: Henrik Montgomery/TT

Dimman låg tät över Östersjön. Ute på däck hördes bara det dova mullret från motorerna som drev fartyget framåt. Nu gick det inte att vända tillbaka. Snart skulle vi vara framme, på andra sidan. Resan från Helsingfors hade gått snabbt.

Dagens krönikör

Karin Karlsbro

är Europaparlamentariker för Liberalerna, som ingår i partigruppen Renew Europe.

I hamnen möttes vi av fler uniformerade män än vi var passagerare som gick av. Allt skulle kontrolleras, registreras och deklareras. Väskor och fickor vändes ut och in.

Annons

Till slut blev det min tur att lämna fram passet till den unga mannen i den gigantiska uniformsmössan. Hammaren och skäran glimmade som en julgransprydnad mot det gröna tyget. I vanliga fall hade jag gapskrattat inför en så komisk gestalt. Till slut lyfte han handen och greppade stämpeln. Det smällde till när den träffade passet på bordet framför honom.

Därefter, en solig dag i augusti 1988, tog jag med darrande ben stegen ut genom dörren till ett land på andra sidan Östersjön, som i det Sverige jag växte upp, inte fanns. I över 40 år berövades Estland, Lettland och Litauen sin frihet.

Den 23 augusti är internationella minnesdagen för stalinismens och nazismens offer. Det är också årsdagen för när Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar 1939 möttes i Moskva och undertecknade det icke-angreppsavtal som bäddade för andra världskriget och den katastrofala utveckling som följde, för våra baltiska grannar och hela Europa.

I pakten som fick namn efter Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop ingick också ett hemligt avtal där Tyskland och Sovjetunionen delade upp Östeuropa mellan sig. Europa styckades mellan Stalin och Hitler, vilket lade grunden för att Estland, Lettland och Litauen skulle upphöra som självständiga stater. Sedan vet vi vad som hände. Ockupation. Förtryck. Diktatur. Massdeportering. Fattigdom. Isolering.

”Neutralitetspolitiken var en förolämpning mot alla offer för Sovjetdiktaturen och alla som kämpade för fred och demokrati i våra grannländer.”
Karin Karlsbro

Efter att länderna tvingats in styrdes de med järnhand från Moskva. I samma stund som de blev underlydande sovjetrepubliker suddades också de baltiska ländernas existens ut ur Sveriges medvetande. Det enda sammanhang som Baltikum nämndes var i väderleksrapporterna.

Sverige är nu på väg in i Nato. Tiden är inne att göra upp med vår historia. Neutralitetspolitiken var en förolämpning mot alla offer för Sovjetdiktaturen och alla som kämpade för fred och demokrati i våra grannländer. Det gör minnesdagen den 23 augusti särskilt viktig att uppmärksamma i år, med kriget i Ukraina som fortsätter skörda oskyldiga människors liv.

Som sjuttiotalist är jag starkt präglad av den framtidstro och frihetsvåg som svepte över Europa under mina sena tonår, då det omöjliga blev möjligt. Mitt besök i Estland som då var en del av Sovjet gjorde intryck för livet.

I det fönster som uppstod vid Sovjetunionens kollaps fattades många kloka beslut. De baltiska länderna välkomnades i EU och Nato. Det har tryggat miljoner människors fred och frihet. Ukraina och Belarus gick ett annat öde till mötes och idag ser vi konsekvenserna. Att ett starkt Europasamarbete för fred och frihet behövs borde det inte råda något tvivel kring, särskilt med en granne som Ryssland.

Annons
Annons
Annons
Annons