Karin Karlsbro: EU kan göra mer för Moldavien
Ett bra exempel på europeisk integration är att man kan använda sin mobiltelefon i ett annat EU-land utan att det kostar mer. Tack vare EU:s så kallade roamingregler kan man både prata och surfa inom hela EU, fast betala samma pris som hemma i Sverige.
Karin Karlsbro
är Europaparlamentariker för Liberalerna, som ingår i partigruppen Renew Europe.
När jag landade i Moldaviens huvudstad Chisinau förra veckan välkomnades jag av ett sms som påminde om att samtal till Sverige kostar 12,80 kronor plus moms per minut och det dröjde inte länge förrän min spärr för att skydda mig från höga surfkostnader slog till. En påminnelse om att dessa för oss numera självklara EU-regler som gör det billigt att kommunicera över nationsgränserna är en lyx för våra europeiska grannar i öst som de inte får ta del av.
Moldavien är sedan länge ett av Europas allra fattigaste länder. Det är också det land som utanför Ukraina har påverkats allra mest av Rysslands anfallskrig. Kriget har inneburit ett ekonomiskt stålbad och Kreml har cyniskt utnyttjat gasen som vapen för att pressa landet att lämna sin EU-vänliga linje. Det neutrala Moldavien är en utsatt måltavla för ryskt hybridkrig och kämpar mot hot, desinformation och cyberattacker från Moskva.
För just ett år sedan, den 3 mars 2022, ansökte Moldavien om medlemskap i EU och i början av sommaren tilldelades landet formell kandidatstatus. Att välkomna Moldavien, liksom Ukraina, in i den europeiska familjen är helt rätt. Men det kräver att landet fortsätter på den inslagna vägen och reformerar ekonomin och rättsväsendet. Det är förutsättningen för att få bukt med den korruption som skadar landets ekonomi och undergräver demokrati och effektiv förvaltning.
”Att välkomna Moldavien, liksom Ukraina, in i den europeiska familjen är helt rätt.”Karin Karlsbro
Men ska EU på riktigt börja betyda någonting för vanliga moldaver måste den europeiska integrationen också fyllas av konkret innehåll som gör livet lättare för vanliga medborgare.
Landets befolkning har under det senaste decenniet minskat med tio procent. Av Moldaviens tre och en halv miljoner invånare har runt en tredjedel lämnat landet för att bo och arbeta utomlands. De flesta av dessa moldaviska medborgare lever idag i olika länder runt om i EU. Alla jag mötte under mitt besök, från ministrar till företagare, människorättsaktivister och diplomater, lyfte behovet av rimliga kommunikationer med omvärlden.
De dyra priserna för roaming gör det svårt för ekonomiskt utsatta hushåll att kunna kommunicera med resten av Europa. Att ha kontakt med sin familj eller sköta sitt företag från utlandet är idag väldigt dyrt. Samtidigt är behovet av kommunikation mycket stort i en tid av kris och krig och där rykten florerar.
EU bidrar i nuläget med ett omfattande ekonomiskt stöd till landet, men den åtgärd som skulle vara allra mest välkommen och synlig för de moldaver som sätter sitt hopp till Bryssel är att kunna kommunicera på samma villkor som andra européer. Det borde inte vara så svårt att få till.
