Ett ovärdigt röstkaos

Då var det många som gjorde sig lustiga över de korkade amerikanerna med sin outvecklade demokrati. Nu finns det all anledning att fråga sig hur väl det svenska valsystemet egentligen fungerar.

Som professorn i matematik, Svante Linusson, konstaterar, är den proportionella uddatalsmetoden med alla dess tillägg inte alls särskilt proportionell (SvD 20/9). Men nog är den udda alltid. Det krävs en matematiker i den högre skolan för att reda ut alla turer kring fördelningen av mandat och röster.

När allt slutligen var färdigräknat i går kunde det konstateras att alliansen fått 1.922 röster färre än de rödgröna och Sverigedemokraterna tillsammans. En eventuell minoritetsregering har dessbättre alltså även en minoritet av rösterna. Dessutom att alliansen hade behövt ytterligare 791 kristdemokratiska röster i hela riket, sju röster på Folkpartiet i Värmland och 19 i Göteborg för att uppnå de 175 riksdagsmandat som krävs för egen majoritet.

Vem kan efter detta påstå att inte varje röst räknas och har betydelse?

På grund av slarviga valförrättare i värmländska Arvika och 50 underkända röster fortsätter dock valkaoset. Vi befinner oss i en unik situation och ett läge som knappast är värdigt en mogen demokrati. Kanske blir det omval i Värmland? Eller får vi vänta till november innan vi får ett definitivt resultat? Risken är uppenbar sedan överklagandena strömmat in igår.

Bristerna i vårt valsystem har synats på ett brutalt sätt de senaste dagarna. Det har blivit nog så tydligt att det ritades upp i en annan tid och inte är anpassat för dagens flora av riksdagspartier.

Vanlig mänsklig klantighet under rösträkningen går inte att skydda sig mot. Däremot krävs det en grundlagsfäst förändring av valsystemet. I Tyskland är antalet mandat flexibelt för att göra omvandlingen från röster till folkvalda så rättvis som möjligt. Det är något att ta efter. Fler utjämningsmandat skapar större rättvisa. Måhända är det tyskarna som skrattar åt oss nu?

Ledarredaktionen