Anela Murguz: En ekonomisk kris kan vara precis det unga behöver
Säga vad man vill om lågräntepolitiken men den har i varje fall inte gjort oss klokare. Förutom hushållens stora bostadslån har många, framför allt unga personer, också konsumerat för pengar de uppenbarligen inte har.
Redan 2020 kom Finansinspektionen med en rapport som visade att konsumtionslånen växte kraftigt, vilket är oroande med tanke på att konsumtionslånen är betydligt mer osäkra än till exempel bostadslån. Enligt Finansinspektionen utgjorde konsumtionslånen då en femtedel av hushållens ekonomi, men stod för över hälften av hushållens lånebetalningar i form av räntor och amorteringar. Något som tydligt illustrerar faran med konsumtionslån.
Detta är något som andra myndigheter också märkt av. Till exempel pekade Kronofogden förra året på en oroväckande utveckling bland unga kvinnor specifikt, där antalet unga vuxna med skulder hos myndigheten förvisso minskade i antal men där det totala skuldbeloppet ökat avsevärt. Även där är konsumtionslånen boven i dramat.
”Under hela lågräntepolitiken har de mötts av budskapet att investera och konsumera. Eller rättare sagt slösa.”
Förra veckan rapporterade flera nyhetsmedier att rekordmånga svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden. Ofta görs detta på felaktiga grunder då skuldsanering främst är till för dem som faktiskt har stora svårigheter att hantera sin ekonomi. Ansökningar om skuldsanering är därmed inget bra mått på hushållens skulder generellt, eftersom många ansöker om hjälp så fort det uppstår betalningssvårigheter. Det är också långt ifrån alla som beviljas några former av insatser. Men det finns trots det omständigheter som tyder på att unga vuxna har svårt att hantera sin privatekonomi på ett ansvarsfullt sätt.
Exempelvis var det under första halvåret cirka 17 500 svenskar som ansökte om skuldsanering hos Kronofogden, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med motsvarande period i fjol. I gruppen 18-30 år var ökningen 36 procent under samma period.
Det är egentligen inte förvånande. Det är en generation som dagligen matas av konsumtionshetsande reklam på sociala medier, som vuxit upp under en era där kunder ständigt erbjuds att dela upp eller skjuta upp betalningar och där imagen av att ha något blivit viktigare än att faktiskt kunna ha råd att äga och konsumera.
Under hela lågräntepolitiken har de uppmanats att investera och konsumera. Eller rättare sagt slösa. Att spara inför sämre tider har inte varit lika viktigt. För vem vill tänka på sämre tider?
Men nu är vi i ett läge där många svenskar får uppleva hur mycket mindre pengar som blir över till att unna sig det där lilla extra som så länge varit självklart för många. Det är inte en rolig situation och många kämpar för att få vardagen att gå runt. Men på det stora hela är det ett nödvändigt ont som kan bidra till att fler unga lär sig vikten av att spara inför dåliga tider.
