Johanna Grönbäck: Eko-maten fortsätter skörda skattemiljoner
Försäljningen av ekologiska livsmedel har minskat. Trots att livsmedelsförsäljningen såg en generell tillväxt 2020, minskade försäljningen av eko-maten samma år. Och nu rapporterar Ekologiska Lantbrukarna ytterligare minskning. När eko-försäljningen för 2021 års andra kvartal jämförs med motsvarande förra året, är det ytterligare andelstapp.
Johanna Grönbäck
är statsvetare och kommunikationschef på Ratio.
Det går rakt emot regeringens livsmedelsstrategi. Den säger att ekologiskt ska öka. Måhända inte till vilket pris som helst, men åtminstone till ett ganska högt. Under åren 2018-2020 avsatte regeringen 50 miljoner på åtgärder för att få fler att välja ekologiskt. För åren 2021-2023 blir det 75 miljoner skattekronor.
Idérikedomen kring vad pengarna läggs på är, liksom summorna, ganska omfattande. I en text på nätmagasinet Smedjan har skribenten Tobias Samuelsson gått igenom satsningarna och visar hur flera intressegrupper härigenom får bidrag, ofta för opinionsbildande projekt. Det är skattemedel som läggs på alltifrån animerade filmer för sociala medier till att få programledaren Elsa Billgren att skriva ett blogginlägg på temat. En konsultfirma har fått bidrag från eko-potten för att ”bilda nätverk” och arrangera ”Eko-inspirerade bussresor för restaurangbranschen”.
”För skattebetalarnas del är det måhända ineffektivt att pengarna tycks göra föga nytta. För miljöns del kan det däremot vara helt okej att kampanjerna misslyckas med att öka eko-köpen.”Johanna Grönbäck
Allt syftar till att få fler att handla ekologiskt. Vilket vi alltså inte gör i lika stor utsträckning längre. Ekos toppår var 2016. Då svarade det eko-märkta för 7,9 procent av försäljningen i dagligvaruhandeln. Nu är man nere på 7.
För skattebetalarnas del är det måhända ineffektivt att pengarna tycks göra föga nytta. För miljöns del kan det däremot vara helt okej att kampanjerna misslyckas med att öka eko-köpen.
Ur miljösynpunkt är det långt ifrån fastställt att den ekologiska odlingen är bättre än den konventionella. Kampanjer och statliga satsningar till trots. Forskningsstudier pekar åt olika håll; det konventionella jordbruket fortsätter utvecklas, även i miljöhänsyn; och det ekologiska är förknippat med flera egna brister. Det blir en fråga om olika sorters avvägningar och olika sorters påverkan.
Som att skördar minskar med 30-50 procent vid ekologisk odling, jämfört med konventionell. Skulle den ekologiskt odlade jordbruksarealen öka på bekostnad av den konventionella, skulle alltså den totala livsmedelsproduktionen minska i Sverige. Det betyder även att den ekologiska odlingen läcker betydligt mer kväve och fosfor, per ekologisk produkt, än den konventionella odlingen.
Miljön skulle må bra av mer kunskap och erkännande av gråskalor, och mindre av förenklande kampanjer. Och de statliga kampanjpengarna hade kunnat göra betydligt bättre nytta på annat håll.
