Anela Murguz: Eftersökes: en regering som vill ta itu med äldreomsorgens brister
De senaste veckorna har regeringen portionerat ut budgetnyhet efter budgetnyhet. Ett av de mindre uppmärksammade satsningarna är att äldreomsorgslyftet förlängs med tre år, till en årlig summa på 1,7 miljarder kronor som ska gå till att göra det möjligt för vård- och omsorgspersonal att utbilda sig under betald arbetstid.
Syftet är att stärka kompetensen inom äldreomsorgen, vilket behövs med tanke på de brister som framkom i Inspektionen för vård och omsorgs, Ivo:s, stora granskning av äldreboenden i landet. Underbemanning, språkförbistringar och otillräcklig medicinsk kompetens är sådant som samtliga kommuner i landet dessvärre dras med – så även Borås, vilket BT (23/9) rapporterade om på nyhetsplats.
Det lyft som regeringen utlovat är nödvändigt för att stärka kompetensen inom äldreomsorgen här och nu. Men det leder inte till fler personal och löser inte heller de strukturella brister som blev tydliga under pandemin.
”Äldreomsorgslyftet är välbehövligt, men svarar inte mot de strukturella problemen som uppenbarligen finns.”
Att det är svårt att få tag på rätt personal är något som även Johan Wikander (L), ordförande för vård- och äldreomsorgsnämnden i Borås, framhåller. Samtidigt ökar behoven eftersom människor lever längre, vilket leder till en negativ spiral eftersom personalbristen påverkar verksamheten negativt.
För att lösa personalfrågan behöver äldreomsorgen bli en bättre, och därmed mer attraktiv, arbetsplats. Då behöver de strukturella bristerna hanteras. Ett exempel som visar hur trögt det går med den biten är möjligheten (eller snarare avsaknaden av möjligheten) för kommuner att anställa läkare.
Som framgår av BT:s artikel är det i dag inte möjligt för kommuner att anställa exempelvis läkare. Trots det har Ivo efterfrågat att vård- och äldreomsorgsnämnden i Borås tydligare redogör för vilka åtgärder som man tänker vidta vad gäller bristen på läkare. Uppseendeväckande i sig, men desto mer anmärkningsvärt är att hindren för kommuner att anställa läkare var något som coronakommissionen lyfte fram redan i sitt första delbetänkande som handlade om äldreomsorgen.
Utöver det ansågs de strukturella bristerna inom äldreomsorgen även bero på bristen på medicinsk utrustning och kompetens. Men också en undermålig organisation, bristfällig arbetsmiljö och personalbrist.
Äldreomsorgslyftet är välbehövligt, men svarar inte mot de strukturella problem som uppenbarligen finns. Regeringen borde se det som en investering både för äldreomsorgens anställda och de äldre att åtgärda dessa problem – inte vänta på att landets 290 kommuner ska agera utifrån förutsättningar som de i dagsläget saknar.
