Efter Pisa-härvan: Tuffare läge för S inför valet

”Skolverket har felat, regeringen har mörkat och utbildningsministern har ljugit inför riksdagen.”

Det var ord och inga visor från KD:s utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson efter torsdagens möte i utbildningsutskottet där utbildningsminister Anna Ekström (S) gav sin syn på turerna kring den omdiskuterade Pisa-mätningen. Även Moderaternas Kristina Axén Olin var kritisk och hävdade att utbildningsministern mörkat informationen att alltför många elever exkluderades från provet, och att syftet skulle vara att försköna resultaten för svensk skola.

Det är visserligen en tacksam roll som opposition att få puckla på makten när den har gjort misstag, men också en viktig sådan. För resultatet i den återkommande, internationella mätningen visar inte bara vilka kunskaper svenska elever hade 2018, det påverkar även hur unga svenskars utbildning utformas framöver. Med fel utgångsläge lär kunskaperna knappast öka. Lyckligtvis har det nu kommit till allmänhetens kännedom, först i samband med en granskning i Expressen och sedan genom förra veckans rapport från Riksrevisionen, att alltför många elever hade undantagits från provet, vilket sannolikt ledde till en missvisande beskrivning av svenska elevers kunskapsnivå. De har med andra ord lägre kunskaper än vad det samlade resultatet visar.

Utbildningsministern har knappast haft ont uppsåt, den tidigare generaldirektören för Skolverket ville så klart se positiva resultat efter en rättvis uttagning.

Nu blev det inte så, och då är det angeläget att vi får veta vad som gick galet.

Ekström själv hävdar att hon inte kände till att exkluderingen skett på felaktiga grunder, detta trots att det pm hon nu – till slut – har offentliggjort visar att tjänstemän på utbildningsdepartementet reagerade på den omfattande exkluderingen av elever.

Det köper inte oppositionen, som nu vill att KU tar med de senaste uppgifterna i sin granskning. Turerna lär alltså fortsätta.

Oavsett hur Pisa-gate slutar innebär den negativa uppmärksamheten att framgångarna för Socialdemokraterna krymper. Såväl stats- som utbildningsministern hade gärna dragit Pisa-kortet under nästa års valrörelse som ett bevis på att deras politik har vänt den nedåtgående trenden i svensk skola. Det blir nu omöjligt.

Samma sak gäller för övrigt arbetslösheten. Stefan Löfvens mål var ju att den skulle vara lägst i EU 2020. Tvärtom visar färska siffror från Eurostat att Sverige tillhör bottenskiktet med endast fyra länder efter oss; Litauen, Italien, Spanien och Grekland. Inte heller detta går att skryta över på de kommande valmötena.

Lägg därtill det otydliga ledarskapet under pandemin och en bild framträder av ett regeringsparti som bör få svårt att övertyga väljarna att det förtjänar ytterligare fyra år i Rosenbad.