Det våras för demokratin
För första gången sedan tidigt 1990-tal har ett populistiskt parti, Sverigedemokraterna, valts in i riksdagen, dessutom med bred marginal. I Västra Götalandsregionen tog samma parti plats jämsides med ett stärkt Sjukvårdsparti. SD har också vunnit inträde i samtliga fullmäktigeförsamlingar i Sjuhärad, i Mark får de samsas med både Markbygdspartiet och med Marks oberoende demokrater.
I själva verket har dock tillståndet i svensk demokrati sällan varit bättre. Årets vallokalsundersökningar visar på ett rekordhögt förtroende för politikerkåren. I genomsnitt 70 procent har ett "mycket eller ganska stort förtroende" för svenska politiker, så sent som vid riksdagsvalet 1998 var den siffran 41 procent.
Förtroendet är betydligt högre hos alliansens väljare. Det förvånar inte. Hanteringen av finanskrisen spelar här sannolikt stor roll. Fyra av fem infriade vallöften borde rimligtvis också ha haft betydelse.
Valdeltagandet steg för tredje valet i rad – inräknat 2009 års europaparlamentsval – och landade på 84,63 procent. Samtidigt var andelen blankröster – ett verkligt uttryck för missnöje – bara 1,1 procent, den lägsta siffran på 20 år.
Jämför med europaparlamentsvalet där 45,5 procent av väljarkåren tog sig till valurnorna. Det är uppenbart att de styrande i Bryssel och Strasbourg befinner sig på en helt annan nivå jämfört med våra inhemska politiker. Europaparlamentarikerna känns långt borta. EU:s inflytande över vårt vardagsliv känns svårt att förstå. Möjligheten att påverka framstår som mycket liten.
Minustecknen i europapolitiken omvandlas dock till plus när vi begränsar oss till svensk inrikespolitik. Politiker på alla nivåer har uppenbarligen klarat att nå ut.
Politiken engagerar och viljan att påverka är stor. Att lägga sin röst på ett populistiskt missnöjesparti är ju också det ett sätt att delta i den demokratiska processen.
Med detta sagt är det ändå värt att konstatera att endast 27 procent av Sverigedemokraternas väljare hade förtroende för politiker.
Det blir intressant att se om denna siffra har stigit eller sjunkit vid nästa val. Hur förändras väljarnas syn på partiets företrädare när dessa blir en del av det etablissemang som tidigare så häftigt kritiserats?
Ledarredaktionen
