Annons

Karin Karlsbro: Det politiska året 2022 har börjat

2021 har blivit 2022 och två år av pandemi har gått till ända.
Karin Karlsbro
Gästkrönika • Publicerad 8 januari 2022
Karin Karlsbro
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Inte bara Sverige som står inför ett val. Flera andra europeiska länder gör också det. Något som kan påverka synen på EU-samarbetet.
Inte bara Sverige som står inför ett val. Flera andra europeiska länder gör också det. Något som kan påverka synen på EU-samarbetet.Foto: Virginia Mayo

Med stigande smitta kan vi konstatera att det tredje covid-året har inletts. När pandemin alltmer blivit en vardag att förhålla sig till kommer istället andra saker att utmärka det nya året i våra medvetanden. Det politiska året 2022 har börjat.

Dagens krönikör

Karin Karlsbro

är Europaparlamentariker för Liberalerna, som ingår i partigruppen Renew Europe.

Den 11 september är det val i Sverige och det märks redan att valrörelsen börjat. Temperaturen kommer att fortsätta stiga fram till valdagen och givet spelplanen lär varken intensiteten eller intresset avta efter riksdagsvalet i september. Men att det nya året kommer att vara avgörande för den politiska verkligheten under många år framöver är knappast isolerat till svensk inrikespolitik. 2022 är hela Europas politiska år.

Annons

Medan årsskiftet innebär startskottet för valåret markerar det också halvtid i mandatperioden för Europaparlamentet. I Europapolitiken befinner vi oss alltså så långt ifrån valrörelse man kommer. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka.

Mellanvalsperioden består av intensivt arbete för att få viktig lagstiftning på plats, i år inte minst inom ramen för klimatpaketet Fit for 55. Just nu förhandlar jag två av de nya offensiva förslag som behövs för en grön omställning. Den nya batteriförordningen innebär en helt ny lagstiftningsmodell för cirkulär ekonomi.

CBAM, gränsjusteringsmekanismen för prissättning av importerade koldioxidutsläpp är ett viktigt steg mot ett globalt pris på koldioxid. Vi har ont om tid att rädda klimatet, och EU måste våga gå före.

”Jag hoppas att 2022 är året vi en gång för alla konstaterar att EU är ett samarbete, inte en bankomat.”
Karin Karlsbro

I början av 2021 antogs äntligen den rättstatsmekanism som möjliggör att dra in EU-stöd från länder som inte respekterar våra grundläggande demokratiska principer - fundamentet för hela det Europeiska samarbetet. Det är hög tid för Kommissionen att sätta ned foten om demokratin och rättsstatens principer. Jag hoppas att 2022 är året vi en gång för alla konstaterar att EU är ett samarbete, inte en bankomat.

Svenskarna är inte heller ensamma om att gå till valurnorna i år. Samtidigt som Frankrike tagit över ordförandeklubban i rådet går landet också in i en intensiv presidentvalsrörelse. Den sittande presidenten Emmanuel Macron från mittenpartiet En Marche! kan återigen ställas mot högerextrema Front Nationals ledare Marine Le Pen. Frankrike är en av unionens största och tyngsta spelare. Valet mellan de två kandidaterna blir en fråga om Frankrike ska fortsätta vara en viktig allierad i kampen för det fria, gröna och demokratiska Europa.

Ett annat val i vår som verkligen skulle kunna ändra kursen för EU är presidentvalet i Ungern, ett land som länge tjänat som inspiration för auktoritära rörelser i andra europeiska länder. Viktor Orban har med järnhand styrt landet i en så auktoritär riktning att landet inte längre anses kunna klassas som en demokrati.

Sedan oppositionen gått samman och enats om en kandidat ser det för första gången ut att finnas ett reellt hot mot Orban. En verklig chans till en demokratisk renässans för Ungern och för hela Europa.

Annons
Annons
Annons
Annons