Anela Murguz: Det måste gå att kritisera kvinnors val att göra skönhetsingrepp
Skönhetsingreppen har ökat ett tag, men fick en ordentlig skjuts under pandemin. Författaren Liv Strömquist, som skrivit en bok om detta, har spekulerat i om inte det är på grund av alla distansmöten, där man plötsligt fick se sig själv i kameran hela tiden.
Alldeles oavsett är det en oroväckande utveckling. I den självcentrerade tid vi lever i ger sig den som kritiserar fenomenet ut på minerad mark. Varför ska jag, eller någon annan för den delen, ha en åsikt om vad andra gör med sitt utseende? Är man inte nöjd över något ska väl inte andra stå i vägen för möjligheten att korrigera det?
Men det som döljer sig bakom ökningen av alla dessa skönhetsingrepp är ruttet – och behöver kritiseras. Skönhetsingrepp förekommer bland både män och kvinnor, äldre och yngre. Men det är helt klart mer utbrett bland kvinnor, mer specifikt unga kvinnor.
Det är också det som gör det kontroversiellt att ifrågasätta den växande trenden av skönhetsingrepp. Kvinnor har de senaste åren fått ökad makt i samhället. De har frigjort sig från förtryck i politiken, på arbetsmarknaden och i privata relationer. Numera talas det om kvinnor som de stora vinnarna och männen som förlorarna. Om kvinnor fått större kontroll på flera områden – varför ska de inte även ha det över sitt utseende?
Men då har man missat att det har skett en förskjutning när det gäller varför så många kvinnor lägger sig under kniven. Det är inte bara ”skavanker” som ska fixas till. Något som jag anser är problematiskt i sig, vilket vi kan återkomma till senare. En trend har också varit att efterlikna sina filtrerade selfies på Instagram.
Det är ingen slump att unga kvinnor i högre utsträckning använder appar som Instagram, Snapchat och Tiktok som alla har inbyggda filter, och att skönhetsklinikerna sedan får besök av patienter som vill att de ska se ut som dessa filter i verkligheten. På dessa plattformar finns också influencers som många unga kvinnor ser upp till, som öppet berättar och delar med sig av sina skönhetsingrepp – och ibland även gör reklam och betalda samarbeten för skönhetskliniker.
Det leder till en normalisering, och förklarar varför motiven till skönhetsingreppen ändras samtidigt som det går ned i åldrarna.
”Jag sätter medvetet citationstecken runt ordet för att jag tycker att samhällets sätt att förhålla sig till dessa så kallade skavanker är skevt.”Anela Murguz
Därtill är hela poängen med exempelvis Instagram att visa upp den bästa versionen av sig själv. Visst, det finns ingenting som hindrar människor från att lägga upp mindre glammiga skildringar av vardagen. Men vem gör det egentligen?
Det är den logiken som jag tror gör människor mindre tålmodiga med sina ”skavanker”. De ska inte längre bara döljas. Går det ska det allra helst bort helt. Jag sätter medvetet citationstecken runt ordet för att jag tycker att samhällets sätt att förhålla sig till dessa så kallade skavanker är skevt.
Men det är inte bara sociala mediers fel. Det är också en direkt konsekvens av hur samhället värderar olika saker, som till exempel åldrande. Att det är svårt att hålla sig relevant på arbetsmarknaden med stigande ålder finns det gott om exempel på, inte minst inom filmbranschen. Då är det inte konstigt att människor försöker förhindra åldrandet med hjälp av ingrepp.
Nyligen berättade skådespelaren och regissören Helena Bergström att skådespelare känner sig tvingade till skönhetsingrepp som föryngrar dem. Det verkar dock numera ha blivit vanligare att rata skådespelare med botox eller fillers, bland annat för att det påverkar mimiken.
Om det är ett tecken på att trenden med botox och fillers börjar ebba ut återstår att se med tanke på att filmbranschen är en av de aktörer som drivit på normaliseringen av skönhetsingrepp. Men det sätter också fingret på problemet med skönhetsingrepp: Skönhetsidealen kommer och går, men ingreppen består.
