GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Det finns inget svenskt hjärtland

Att underblåsa polariseringen mellan stad och land i Sverige är ingen väg framåt.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 20 november 2021 • Uppdaterad 21 november 2021
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Idag är stad-landpolariseringen inte speciellt stark i Sverige. Det slogs fast i SOM-institutets rapport ”Regntunga skyar” ifjol. Bilden visar en varningsskylt för älg vid vägen på landsbygden runt Torsby i Värmland.
Idag är stad-landpolariseringen inte speciellt stark i Sverige. Det slogs fast i SOM-institutets rapport ”Regntunga skyar” ifjol. Bilden visar en varningsskylt för älg vid vägen på landsbygden runt Torsby i Värmland.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Finns det en motsättning mellan stad och landsbygd i Sverige? Att det gör det i länder som USA, England och Frankrike är de flesta överens om, även den politiska forskningen. Det är en motsättning som har fått Donald Trump, Marine Le Pen och brittiska Brexit-anhängare att nå stora framgångar, i Trumps och Brexits fall direkt avgörande.

”The forgotten men and women of our country will be forgotten no longer”, sade Donald Trump I sitt segertal 9 november 2016. “De glömda män och kvinnor” han syftar på är de amerikaner som bor på landsbygden, i småstäder och byar. ”The American heartland”, det amerikanska hjärtlandet, är ett begrepp han använde under sin presidentvalskampanj.

Det slog an. Precis som Marine Le Pens populistiska stad-landbudskap slog an i Frankrike vid presidentvalet 2012. Ja-sidans seger i Brexit-omröstningen i Storbritannien 2016 drevs av samma politiska retorik; det är dags för ”de glömda” att göra uppror mot den ekonomiska, kulturella och politiska eliten i storstadsregionerna.

Men Sverige? Finns det en grogrund för en liknande polarisering här? Kristdemokraterna hoppas uppenbarligen det. Via sin partiledare Ebba Busch har begreppet ”det svenska hjärtlandet” lanserats, en tämligen oblyg idéstöld från Donald Trump. Kanske finns det en desperation bakom det strategiska valet att försöka bli Sveriges nya landsbygdsparti? Opinionssiffrorna lyfter inte, den gamla kärntruppen frikyrkliga väljare med en tradition av att arbeta med ett humant flyktingmottagande sviker nya ”hårda” KD – då kan det kanske hjälpa att blåsa under en förment polarisering mellan stad och landsbygd för att nå nya väljargrupper.

”Det har, skriver man också, för all del alltid funnits en skillnad i förtroende för demokratin och svenska politiker mellan stad och landsbygd i Sverige. Men den är inte stor och den har inte ökat de senaste decennierna, snarare tvärtom.”

Men kan man verkligen lyckas med det? Idag är stad-landpolariseringen inte speciellt stark i Sverige. Det slogs fast i SOM-institutets (Göteborgs universitet) rapport ”Regntunga skyar” ifjol. I kapitlet ”Landsbygden slår tillbaka?” (lägg märke till frågetecknet…) menar forskarna Henrik Oscarsson, Gissur Ó Erlingsson och Richard Ödvall att mätningar ingalunda visar att det finns en ”attityd- och värderingsmässig polarisering mellan stad-land i Sverige”. Det har, skriver man också, för all del alltid funnits en skillnad i förtroende för demokratin och svenska politiker mellan stad och landsbygd i Sverige. Men den är inte stor och den har inte ökat de senaste decennierna, snarare tvärtom.

Borås Tidning har i samarbete med Göteborgs universitet (Jonsereds herrgård och Litterär gestaltning) arrangerat några seminarier om hur stad och landsbygd beskrivs i media och i litteraturen. En undersökning gjord vid Södertörns högskola visade att de fyra rikstidningarna i Stockholm var sällsynt ointresserade av att berätta om livet utanför huvudstaden. Undantag görs när det gäller kriminalitet och idrott. Då blir hela Sverige intressant. Det är beklagligt men det är ett förhållande som knappast stör boende utanför Stockholm. Där finns det fortfarande lokala medier som tar ett stort ansvar för att skildra den bygd man verkar i. Däremot kan man undra hur bilden av hela Sverige blir i Stockholm...?

I litteraturen har vi sett en ökande trend av romaner och diktsamlingar som berättar om världen utanför Stockholm. Marit Kaplas August- och Borås Tidnings debutantprisvinnande ”Osebol” och David Väyrynens debutantprisnominerade ”Marken” handlar om Värmland respektive Malmfälten i norra Sverige. Viktiga böcker som nyanserar och breddar bilden av landsbygden. Den typen av litteratur behövs i en tid då politiska krafter vill schablonisera bilden av landsbygdens invånare och i förlängningen skapa en polarisering mellan stad och land, användbar i politiska maktsyften.

SOM-institutets rapport från 2020 avslutades med ett konstaterande att de partier som tidigare försökt ”slå mynt av stad-landsklyftan” inte lyckats men ”att exploateringspotential ändå finns”. Forskarna trodde dock inte, eftersom utsikten att lyckas är minimal, att något parti skulle försöka sig på den exploateringen.

Där hade de fel. Det är förmodligen just den potentialen KD:s partistrateger är ute efter med sitt ”svenska hjärtland”. Än så länge utan framgång. Sverige är mer mångdimensionellt än så. Som tur är.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.