Det delade Sverige
Norr om Dalarna har numera endast fyra kommuner borgerligt styre. I Maud Olofssons hemregion Västerbotten gick makten över till vänsterstyre i sex kommuner, så även i Olofssons hemvist Robertsfors.
De röda norrlandslänen har blivit ännu rödare sedan valet 2006. Norr om Dalälven är Socialdemokraterna fortfarande ett 40-procentsparti, i Överkalix lockade partiet 61,2 procent (mest i landet).
Men det är inte i Norrbotten som riksdagsval vinns. Slaget om väljarna står främst i de folkrika storstadsregionerna längre söderut: Stockholm, Västra Götaland och Öresundsregionen. Det är också de främsta tillväxtregionerna.
Den politiska kartan tecknar ett av socialdemokratins största problem. Hur vinna över medelklassen i storstäderna och i de delar av Sverige som förväntas bära upp vår tillväxt?
64 procent av dem som röstade på Socialdemokraterna 2006 ansåg att partiet i årets valrörelse talade alltför lite om just tillväxten och framtidens jobb (DN-debatt 21/9). Plånboksfrågorna och svartmålningar av regeringens förändringar av inte minst sjukförsäkringen och A-kassan kom istället att dominera.
Det S-märkta landstingsrådet i Stockholm, Ilja Batljan, har sannolikt rätt i sin analys att partiet drev bort storstadsväljarna genom kraven på återinförd fastighets- och förmögenhetsskatt. Slopat Rut-avdrag kan inte heller ha varit någon väljarmagnet för stressade storstadsväljare.
Men att det röda Norrland blivit rödare är också ett misslyckande för regeringen och ett kvitto på att man inte klarat av att adressera de problem som främst berör väljarna där, exempelvis utarmningen av glesbygden.
Statsminister Fredrik Reinfeldt inskärpte gång efter annan i valrörelsen att hela Sverige ska med. Norrlänningarna trodde honom tydligen inte.
Ett cementerat politiskt läge med ett blått Sverige och ett rött norr om Dalälven ökar risken för att befolkningen i en stor del av landet känner sig utanför. Detta kan i sin tur skapa grogrund för missnöje.
Det är ett problem som den, troligtvis, borgerliga regering som tar vid den 5 oktober måste vara väl medveten om och försöka motarbeta. Om missnöjet idag kanaliseras via en röst på Socialdemokraterna kan det imorgon lika väl gå till ett missnöjesparti som Sverigedemokraterna.
Ledarredaktionen
