Kajsa Kettil: Det brådskar att bygga nya fängelser
Att bygga fängelser är lika tråkigt som att renovera. Det kostar att återställa något i hyfsat skick, pengar som i stunden hade känts mer angeläget att spendera på mat, amortering eller nöjen.
Men om den där satsningen skjuts upp år efter år riskerar fuktskador att sprida sig och taket att rasa in, och då blir prislappen i slutändan betydligt saftigare.
Samma princip gäller tyvärr när kriminalitet ska bekämpas; det handlar om att förebygga att brott sker, att gripa och lagföra gärningspersoner och i förlängningen även att låsa in dömda som har gjort sig skyldiga till grova brott.
Sverige genomgår just nu ett rejält omtag av brottsbekämpningen. Här har alla pusselbitar en viktig funktion för att öka tryggheten för vanligt folk och minska den ekonomiska påfrestning som exempelvis välfärdsbrottslighet och långa fängelsevistelser leder till.
Det sistnämnda, kostnaden för fängelseplatser, är dock något vi i dagsläget inte kan komma ifrån. Den som är dömd till fängelse ska avtjäna sitt straff bakom lås och bom, dels för att det är det moraliskt rätta, dels för att undvika att ytterligare brott begås innan han (som det ju oftast är) har vägletts till en hederlig livsstil.
”Det är ett utmärkt sätt att göra det bästa av ett tufft läge i väntan på en mer långsiktig lösning.”
Men om det ska vara möjligt behövs lediga platser. Att läget har varit ansträngt de senaste åren är ingen nyhet; på många håll i landet blir häktade kvar länge i polisarrester, och dubbelbeläggningar blir allt vanligare på anstalter.
Situationen har dessutom förvärrats avsevärt den senaste tiden, vilket fick Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren att för en månad sedan besluta att myndigheten ska inrätta en nationell stab. Staben ska se hur platserna kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Det är ett utmärkt sätt att göra det bästa av ett tufft läge i väntan på en mer långsiktig lösning.
Den lösningen stavas nya fängelser. Fram till 2033 väntas Kriminalvården få tillgång till dubbelt så många häktesplatser och fyra gånger så många anstaltsplatser. Expansionen ska ske successivt, men dessvärre väntas förseningar av årets och nästa års tillskott.
Sett i det ljuset är det logiskt av regeringen att agera. En utredare har fått uppdraget att komma med förslag på hur fler fängelser kan byggas på kortare tid. Här behöver sådant som krångliga byggregler ses över, och att utredningen har fått ett så kallat snabbspår visar att regeringen inser brådskan. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) förtydligar att det är mindre relevanta regler som ifrågasätts, som kommunala krav på att byggnader ska ha vissa färger. ”Det finns ett mycket stort behov av att öka antalet anstaltsplatser och häktesplatser, och regelverk som är onödiga ska inte belasta Kriminalvården i de här processerna. Det är orimligt att försena byggprocesserna för att färgen inte stämmer överens med regelverket i en kommun” säger han i en DN-intervju (17/3).
Med tanke på nedgången i byggbranschen lär det inte bli svårt att hitta byggbolag som är redo att sätta spaden i marken.
I tider när både statens och de privata hushållens ekonomi är tajt lockar det inte att se skattepengar gå till fängelser. Men alternativet är i längden både sämre och dyrare.
