Anela Murguz: Den som ifrågasätter ett valresultat ifrågasätter snart demokratin
Hur lång tid skulle det ta innan högerextrema krafter i andra länder inspirerades av stormningen av Kapitolium i USA? Två år och två dagar, har det visat sig efter söndagens stormningar av Brasiliens kongress och andra viktiga byggnader i huvudstaden Brasilia.
Bakom stormningen ligger anhängare till expresidenten Jair Bolsonaro som förlorade i presidentvalet mot vänsterkandidaten Lula da Silva i oktober ifjol. Flera hundra personer har gripits och en guvernör har avsatts för att ha underlättat stormningen.
Redan nu har likheter dragits till stormningen av den amerikanska kongressen. Båda händelserna springer ur en valrörelse med varsin högerradikal presidentkandidat som spridit misstro mot valsystemet. Ganska kort efter det brasilianska presidentvalet uppstod frågetecken kring hur Bolsonaro skulle förhålla sig till valresultatet: Skulle han erkänna sig besegrad eller göra en Trump?
Initialt fanns tecken på det förstnämnda men så småningom började Bolsonaro ifrågasätta valresultatet genom att bland annat hävda att det funnits tekniska fel i vissa av de elektroniska röstmaskinerna. Något som det inte har presenterats konkreta bevis för.
Vad stormningen i Brasilien visar är att Trump lyckades förflytta gränserna genom sitt agerande efter presidentvalet i USA 2020. Han gjorde det enklare för andra makthavare med politiskt storhetsvansinne att ifrågasätta valresultat i val som de har förlorat.
Innebär det att Brasiliens nyvalde president da Silva är en duvunge? Självklart inte. Han har anklagats för korruption och visat på bristande omdöme när det exempelvis gäller synen på Rysslands invasion av Ukraina. Men det Bolsonaro gör att han, likt Trump, värdesätter sitt ego högre än det demokratiska systemet och sätter därmed reglerna ur spel.
”Den som höll ögonen öppna för två år sedan visste redan då att sådana politiker är farliga för demokratin.”
Det som urskiljer demokratier från dess motsats är att den som besegrats i ett allmänt val lämnar över makten fredligt och erkänner sin motståndare. Det gör bevisligen varken Trump eller Bolsonaro. Men på en punkt skiljer de sig faktiskt åt. Medan Trump fortfarande inte har visat sig kunna ta ansvar för den stämning han piskade upp sina anhängare till för två år sedan har Bolsonaro redan markerat avstånd.
Kort efter stormningen av kongressen i Brasilien twittrade han att fredliga demonstrationer är en del av demokratin, men att plundring och stormning av offentliga byggnader inte är det. Problemet med avståndstagandet är att Bolsonaro inte verkar inse att han genom sin oförmåga att erkänna sig besegrad själv har bidragit till dessa stämningar.
Den som höll ögonen öppna för två år sedan visste redan då att sådana politiker är farliga för demokratin. Och den som håller ögonen öppna nu vet att den tendensen är långt ifrån ett inrikespolitiskt problem i USA. Vi ska därför inte vara förvånade att något liknande kan inträffa fler gånger, i fler länder.
