Anela Murguz: Därför borde unga bry sig om politik
Redan i den nationella rapporten från Ungdomsbarometern som kom tidigare i år framgick det att intresset för samhällsfrågor och politik minskar bland unga mellan 15 och 24 år. Detta gäller även unga i Västsverige. På torsdagen kom Ungdomsbarometern med en färsk undersökning som specifikt riktar in sig på västsvenska ungdomar.
Även här minskar intresset för inrikes- och utrikespolitik – från 50 procent som för sex år sedan uppgav att de hade ett intresse till 37 procent i fjol. Det växande ointresset för politik och samhällsfrågor antas bero på en orolig omvärld och att unga till följd av det vänder sig inåt – mot kompisarna, familjen och sig själva. Sådant som de kan ha kontroll över.
I det sammanhanget är det höga, konfrontativa politiska tonläget och polariseringen i samhället i stort knappast inbjudande. Och på lokal nivå är det många kommuner som tampas med ett stort underskott av unga i beslutande församlingar.
Men att politiken är dålig på att locka till sig unga, samt att omvärlden upplevs som alltmer otrygg, ursäktar inte att man slutar bry sig om samhället. Tvärtom. Om något borde dessa omständigheter leda till att fler unga funderar över hur de själva kan bidra till att göra samhället till en bättre plats.
Här skiljer sig dagens 16- till 24-åringar mot tidigare generationer. Personer födda mellan 1981 och 1995, som i Ungdomsbarometerns rapport går under samlingsnamnet millenials, beskrivs exempelvis som en värderingsdriven generation medan ungdomar i dag tycks vara betydligt mer opolitiska.
I stället är det träning, hälsa och pengar som ligger i topp. Detta gäller i synnerhet ungdomar i Västsverige som exempelvis tillbringar mer tid i träningsgym än övriga landet. Något som i sin tur kan bero på att västsvenska ungdomar också uppger högre stress över sin fysiska hälsa.
Intresset för träning kan därför mycket väl vara en motreaktion mot psykisk ohälsa som ökar inte minst hos unga i Sverige. Och det ska sägas att träningsintresset i grunden är något sunt. Men tillsammans med det faktum att västsvenska ungdomar uppger pengar som viktigast för dem just nu är det svårt att inte se den större trenden mot ökad individualism och materialism. Dessutom vore det naivt att inte se de följdeffekter som sociala medier ger för en generation som vuxit upp med internet närvarande större delen av sitt liv, med tanke på att den ytlighet och konsumtionshets som man ständigt möts av.
Träning, pengar och konsumtion kan förvisso skänka den enskilda gott om glädje. Men inget av detta svarar på morgondagens problem med psykisk ohälsa, gängkriminalitet och ökad oro i omvärlden. Ska framtidens unga växa upp i ett bättre samhälle än vad dagens generation gör måste fler gå ut ur sin egen bubbla och börja bry sig om andra än sig själva och sina närmaste.
