Daniel Braw: Därför är Tysklands svaga stöd till Ukraina obegripligt
Rysslands invasion av Ukraina innebär en Zeitenwende – slutet på en epok och början på en ny, sa Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett uppmärksammat tal för två månader sedan. Men hur Tyskland självt positionerar sig i denna nya era har förblivit något av ett mysterium.
Daniel Braw
Fristående utrikesdebattör och fil. dr i historia, samt pol. sek. för KD Region Kalmar län.
Andra länder har gått före med allt; krav på sanktioner, vapenleveranser, besök hos den ukrainska regeringen för att visa solidaritet. För Tysklands del uteblev ett planerat besök när den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sade nej till den tyske förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier, och något annat officiellt besök har inte blivit av.
Fjärran från rollen som Europas odiskutabelt ledande nation spelar Tyskland en ovanligt tillbakadragen roll när det gäller kriget i Ukraina. Det är inte så att Tyskland håller fast vid vissa principer, utan mest om att man agerar långsammare och mindre kraftfullt. Trots talet om Zeitenwende ”har det visat sig att Tyskland agerar med samma gamla blandning av motsträvighet, tvekan och gradvis återfall i gamla vanor”, skriver Oxana Schmies vid tankesmedjan Center for European Policy Analysis.
Hur mycket som beror på att Tyskland av tradition driver en mer försiktig linje gentemot Ryssland än vad somliga andra europeiska länder gör, och hur mycket som beror på att Tyskland just nu har en förbundskansler med ett tämligen svagt mandat, kan diskuteras. Båda bidrar dock till den avvaktande hållningen. En bidragande orsak är också Tysklands nära ekonomiska band till Ryssland – inte minst beroendet av rysk gas. Ett stopp för import av rysk gas skulle hota att slå ut hela näringar, har Scholz sagt.
Å andra sidan finns ett ganska starkt folkligt stöd för att göra mer för Ukraina. I en opinionsundersökning från institutet Forsa svarade 34 procent att regeringen hade hittat precis rätt balans i stödet, men 38 procent att regeringen gjorde för lite. Bara 16 procent svarade att Tyskland gör för mycket – och denna åsikt var vanligast i det populistiska partiet Alternative für Deutschland. I en annan undersökning uppgav 47 procent av de tillfrågade att de hade en negativ uppfattning av förbundskanslerns sätt att hantera kriget, medan bara 33 procent hade en positiv bild.
”Mycket är nytt i denna kris. Inte minst gäller det att Tyskland inte längre leder.”Daniel Braw
När förbundskanslern så tydligt har sagt att en ny epok har börjat i Europa, förefaller det en aning udda att kontinentens rikaste och mäktigaste land gör så lite för att sätta sin prägel på den nya eran och hindra Ryssland från att vinna kriget. ”Scholz och det socialdemokratiska partiet har trots alla läpparnas bekännelser misslyckats strategiskt i den värsta krisen under efterkrigstiden i Europa”, skriver Deutschlandfunks säkerhetspolitiska korrespondent Marcus Pindur.
Mycket är nytt i denna kris. Inte minst gäller det att Tyskland inte längre leder. Som tidskriften Der Speigel sammanfattar det: ”Förbundskanslern är aldrig den förste men ofta den siste – och varför han är, eller inte är, det ena eller det andra förblir för det mesta en gåta”.
