Anela Murguz: Dagens unga hinner varken smsa eller lyssna på låtar – hur ska det gå?
Ibland händer det att jag får ett ljudmeddelande som svar på ett sms som jag skickat iväg till någon yngre bekant i min närhet. Jag blir lika förvånad varje gång. Hade jag velat prata med personen hade jag ringt upp den. Men det är tydligen en grej bland tonåringar eftersom det är jobbigare att skriva ett sms än att spela in ett snabbt ljudmeddelande.
Den där gamla oron om att sms:en skulle förstöra det skrivna språket kan vi alltså glömma. Det är värre än så. Folk orkar inte skriva – alls.
Det är också jobbigt att lyssna på låtar. En låtskrivare berättar för Sveriges Radios Kulturnytt (6/3) att dagens hitlåtar blir allt kortare till följd av det. Allra helst ska de vara två minuter långa eftersom såväl unga artister som lyssnare är vana vid kortare format. Boven i dramat är föga förvånande TikTok som består av just utklippta delar av låtar.
Det är förståeligt att det snabba och effektiva tränger undan sina motsatser. Men när man inte orkar besvara ett sms (som knappast består av noveller utan korta textrader) eller lyssna på låtar som i genomsnitt är fyra minuter långa handlar det om något annat. Vi orkar inte vara uppmärksamma på de mest grundläggande sakerna i vår vardag.
Detta gäller såväl barn som vuxna, men möjligen är det ett växande problem hos framför allt unga. Det får ses som en konsekvens av skärmsamhället med sociala medier och annat, där hjärnan utsätts för ständiga belöningar – och det snabbt.
”Vi vet alltså att dessa forum har sina nackdelar, men väljer ändå att i allt högre utsträckning forma vår världsbild utifrån den information som finns där.”
Det förklarar också varför en majoritet av 00-talister tar del av nyheter via sociala medier. Det är snabbt, smidigt och enkelt. Varför läsa en nyhetsartikel som i genomsnitt består av 2 500 tecken inklusive blanksteg när man kan få reda på likartad information genom ett 30 sekunder långt TikTok-klipp?
Mycket av diskussionen bland etablerade nyhetsmedier har därför hittills handlat om vad mediehusen kan göra för att nå ut till de som aldrig har hållit i en papperstidning. Men sällan diskuteras det omvända; nämligen vad man som samhällsmedborgare kan göra för att hålla sig uppdaterad om det som sker runt omkring en – lokalt, nationellt och globalt.
Mot bakgrund av det är den senaste Förtroendebarometern intressant. Där framgår att den lokala morgontidningen, alltså den kategori som Borås Tidning tillhör, är ett av de traditionella medieformaten som har högst förtroende bland befolkningen. Bara SVT och Sveriges Radio har högre förtroende av medierna.
För lokaltidningen landar procentandelen för de med mycket eller ganska stort förtroende på 48 procent. Jämför det med siffrorna för ett antal sociala plattformar, där många unga hämtar sin information från: TikTok (2 procent), X, tidigare Twitter, (4 procent) och Facebook (5 procent). Samtliga lägre än exempelvis Flashback som likt Instagram hamnar på 7 procent. Vi vet alltså att dessa forum har sina nackdelar, men väljer ändå att i allt högre utsträckning forma vår världsbild utifrån den information som finns där.
Ska ungdomar orka skriva ett sms, lyssna färdigt på en låt eller ta till sig en nyhetsartikel med trovärdighet måste föräldrar, skola och samhället i stort göra vad de kan för att lära dem att ha lite tålamod.
