Annons

Anela Murguz: Dagens näthat kan bli kostsamt för demokratin

Det är ett demokratiproblem att två av tre svenskar inte vågar ta ställning i samhällsfrågor.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 17 oktober 2021
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Näthat och ett onödigt uppskruvat samtalsklimat gör inte demokratin en tjänst.
Näthat och ett onödigt uppskruvat samtalsklimat gör inte demokratin en tjänst.Foto: JESSICA GOW / TT

En viktig förutsättning för en välfungerande demokrati är att medborgare vågar ta ställning i samhällsfrågor. Men en undersökning som gjorts på uppdrag av bland andra Göteborgs stad och myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att två av tre svenskar undviker att ta ställning i samhällsfrågor på grund av oro för näthat.

Det är inte så konstigt med tanke på att samtalsklimatet när det gäller politik alltmer uppfattas som polariserande. Inte minst på Twitter har klimatet blivit hätskare för varje år som gått och karaktäriseras av osaklighet, misstänkliggöranden av meningsmotståndare och ett slags angiverikultur där man hör av sig till arbetsgivare så fort någon är av en avvikande uppfattning i någon fråga. Det går därför att förstå att det finns de som avstår från att ta ställning i omdebatterade frågor. Men det faktum att de gör det, och att det är så pass många, bör ses som ett demokratiproblem.

”Men även om det politiska klimatet varit polariserande även förr går det inte att komma ifrån att sociala medier skapar en distans mellan människor, i vilken det är lättare för vissa att ta sig friheten att uttrycka sig på ett sätt som man inte hade gjort i det verkliga livet.”
Anela Murguz
Annons

Näthatet är dock inte enbart isolerat till politiska plattformar som Twitter. Det är även utbrett bland barn och unga. Enligt en rapport från Statens medieråd anmälde 37 procent av ungdomar i åldern 15-18 år trakasserier och hat på sociala medier under 2018, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Trakasserier på nätet kan sätta lika djupa spår hos barn och unga som mobbning på skolgården och vuxna har därför ett ansvar i att hålla reda på hur deras barn beter sig mot andra på nätet. Detta trots att vuxenvärlden knappast kan ses som ett föredöme i frågan med tanke på hur samtalsklimatet är på till exempel Twitter.

Samtidigt har föreställningen om ett allt mer polariserat samhälle mött mothugg av forskare som menar att det inte finns tydliga tecken på att polariseringen i samhället ökar. Men även om det politiska klimatet har varit polariserande även förr går det inte att komma ifrån att sociala medier skapar en distans mellan människor, i vilken det är lättare för vissa att ta sig friheten att uttrycka sig på ett sätt som man inte hade gjort i det verkliga livet.

Det må vara omtvistat huruvida sociala medier och andra plattformar faktiskt har ökat själva polariseringen i samhället. Men det har onekligen gjort det enklare att vara elak eftersom man slipper möta personen i verkligheten.

Det hör till allmän hyfs att i tidig ålder lära barn om var gränsen går för trakasserier. Så även på nätet. Genom ställa krav på hur man uttrycker sig och främja ett gott tonläge på nätet kan förhoppningsvis fler känna sig manade till att ta ställning i olika samhällsfrågor. Då har man dessutom gjort demokratin en tjänst.

Annons
Annons
Annons
Annons