Brexit är inte värt priset

En stark kandidat till titeln är Moderaternas och Kristdemokraternas närmade till Sverigedemokraterna. Den positionsförändringen låg dock i korten redan under valrörelsen 2018 – trots att såväl Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) dyrt och heligt lovade att så inte skulle ske. När så Centerpartiets Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund under hösten samma år synade vad M- och KD-ledarnas löfte var värt, visade det sig vara tunt beställt med hållfastheten. I dag finns det ett nytt block i vardande, ett konservativt block där SD utgör det största partiet. Därmed befinner sig Sverige i ett nytt läge och – faktiskt – i ett nytt politiskt landskap.

Detta faktum gör också att den överenskommelse mellan regeringspartierna, C och L som träffades i januari i år kvalificerar sig för att kallas årets politiska händelse. I dag regerar Stefan Löfven på ett mandat som villkoras av två forna Allianspartier, samtidigt fortsätter opinionen att röra sig i annan riktning. Inte minst är det socialdemokratiska väljare som nu tycks föredra SD som håller på att ändra spelplanen. Men som SCB kunde visa i sin senaste ”om det vore val idag”-mätning tappar M och KD mer till SD, vilket knappast var vad som de båda högerpartierna räknade med.

En starkare utmanare är trots allt Brexit. I och med att det nyligen genomförda brittiska parlamentsvalet gav en kraftig konservativ majoritet, kommer EU-utträdet att formaliseras 31 januari 2020. Därefter väntar förhandlingar om den framtida relationen. Det är ingen överdrift att påstå att detta steg och de som nu ska tas, påverkar EU och varje enskilt medlemsland på fler sätt än någon annan fråga gör just nu.

Så ja, Brexit slår det mesta. De brittiska utträdet tar priset. En sådant vinst till och allt är förlorat.

Lars Stjernkvist: Greta Thunberg-fenomenet. Ett fenomen kan kanske inte beskrivas som en händelse, men den rörelse och de demonstrationer Greta Thunberg inspirerade till under året utgör en hoppfull kontrast till klimatskeptiker som Donald Trump och Jair Bolsonaro och andra politikers oförmåga att enas om kraftfulla åtgärder.

Amanda Broberg: Årets viktigaste politiska händelse är blockpolitikens död som symboliseras av januariöverenskommelsen. Inte bara i bemärkelsen att de traditionella blockens löstes upp i och med regeringsunderlaget, utan också att många klassiska konfliktytor i den gamla blockpolitiken förändrats.

Jytte Guteland: Måste säga EU-valrörelsen! Självklart roligt att klimat- och miljöfrågorna blev så dominerande. Kanske lite nördigt, men jag tycker också att EU-kommissionens färdplan ”the european green deal” som blev följden av den det klimatpolitiskt starkare mandatet blev det viktigaste resultatet från EU-valet.

PJ Anders Linder: Januariöverenskommelsen. Föregångaren DÖ var ett rekord i politisk dumslughet fullt jämförbart med Bob Beamons OS-längdhopp på 8,90 m. Men precis som Beamon till sist detroniserades har DÖ blivit överträffad med råge och Stefan Löfven tvingas driva politik som han nyss kampanjat stenhårt emot.

Sten Tolgfors: Det är en sak som ännu inte inträffat, men som ändå under flera år brutit ner ett lands politiska system och nu styr landets framtid, dvs Brexit. Att Storbritannien lämnar EU kommer att ge långtgående konsekvenser för landet självt, men också påverka EU och därmed Sverige.

Stig Fredrikson: Riksrättsåtalet mot Donald Trump. Presidenten fälls förmodligen inte. Men åtalet visar att det i USA finns starka motkrafter som kämpar för de amerikanska grundvärderingarna när världens mäktigaste man har spårat ur.

Marie Demker: EU-valet och Brexitprocessen. Den europeiska integrationen är vital för Sveriges utveckling både ekonomiskt och kulturellt, Brexit blir ett stort avbräck för Sverige (under förutsättning att den kommer till stånd) och för Europa. Europa mister en politisk kraft som stått för öppenhet och liberala värderingar och Brexit har förändrat Storbritannien genom att profilera isolationismen.

Andreas Johansson Heinö: Något av ett mellanår i svensk politik som började med januariavtalet och slutade med Moderaternas definitiva öppning till SD. Därmed har vi en helt ny spelplan inför 2020-talet. Let the action begin!

Johanna Grönbäck: Protesterna i Hongkong. Kanske är Hongkong bara första platsen för en ny frihetsrörelse, men vad innebär en frihetsrörelse som – till skillnad från 80-talets sådana – verkar i en tid då auktoritära krafter samtidigt vinner mark? Rimligen kommer detta också säga något om vilken väg Kina tar framöver.