Lars Näslund: Borås omfamnar AI - vi fascineras och bävar
En för dessa steg nödvändig person är 51-årige Ulf Johansson i Bollebygd.
Just nu är han och hans kolleger i färd med att kickstarta en ny kompetens riktat till ett tiotal företag i Borås. Företagsekonomi och e-handel är en del, informatik är en del – men inte minst det som brukar kallas för just AI.
Med hjälp av hela 21,6 miljoner kronor i anslag från KK-stiftelsen (de gamla löntagarfondernas kapital) börjar de i dagarna rekrytera tio doktorander till en helt ny utbildning.
Den har förstås fått ett kryptiskt namn, INSiDR. Industrial graduate school in digital retailing, men den skräddarsydda forskarskolan har väl kända skapare: Ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås och Jönköping University. Det är vid den senare institutionen som bollebygdaren Ulf Johansson är professor på avdelningen för datateknik och informatik.
Utvecklingen går rasande snabbt. Vi läser om hur globala handelsjättar som Amazon, Farfetch och Alibaba investerar enorma belopp i forskning om hur självlärande robotar och datorer ska kunna driva deras affärer. Det är helt enkelt hög tid att även Sveriges e-handels- och logistikhuvudstad tar steg in i den till lika delar spännande som läskiga världen. För hur framåtlutade och tävlande ”våra” företag än må vara, så är det nog helt nödvändigt att samverka i lärandet, och ambitionen är nu att dessa tio industridoktorander ska börja utbildas till hösten.
”De flesta ska vara anställda direkt i företagen och vi räknar med att kunna starta runt 1 oktober. De flesta av kurserna ska hållas i Jönköping men några i Borås och vi har handledare på båda orterna”, säger professor Ulf Johansson, som tidigare arbetat som lärare i Borås.
Ledarsidan undrade, lite fördomsfullt, om inte de båda utbildningsanstalterna i grannstäderna egentligen är konkurrenter.
””Nej, på den globala arenan är vi för små för att det skall vara vettigt att se oss som konkurrenter. När det gäller en fråga som handelns digitalisering är det rimligt att två lärosäten som våra tar oss an utmaningen tillsammans. Jag tror också att det spelade roll för KK-stiftelsens vilja att stötta att vi samverkar. Borås är bra på att samproducera forskning med företag, medan Jönköping har en erkänt excellent akademisk forskning”.
De företag som skrivit på för att ta emot och avlöna var sin doktorand är Eton, Ellos, Odyssey, Sparbanken Sjuhärad, Viskan System, Frankenius Equity, Pulsen Retail, Hall Media samt Smartster. För bolag som dessa är det inte så lätt att konkurrera med teknikjättarna i storstäderna om exempelvis data scientist. För flera företag blir deltagande i INSiDR ett sätt att nå dessa kompetenser.
För bolag som dessa är det inte så lätt att konkurrera med de teknikjättarna i storstäderna om nyutexaminerade dataingenjörer. Deltagande i INSiDR är tänkt hjälpa.
För en alldeles vanlig dödlig som undertecknad som aldrig klivit in i kodandets och de smarta datorernas värld är begrepp som AI och maskininlärning inte så lätta att förstå på djupet; hur går det till när datorn/roboten ”tänker” själv, lär sig själv? Ulf Johansson är då en passande person att vända sig till, han som började koda i skolan, som 14-åring.
”Vi hade en ABC 80 Luxor-dator. Jag minns så väl känslan av att kunna få den att göra saker. Sedan blev det en Vic Commodore 64. På den skrev jag försök till egna äventyrsspel. Det var inte så noga vad man gjorde, utan att man tränade på att kunna programmera.”
Vilket för samtalet in på den svenska grundskolan i dag. Till hösten ska ju programmering på schemat bli obligatoriskt.
”Det är hög tid att skolan kommer tillbaka in i matchen. Programmering är en så pass grundläggande färdighet för hela IT-området. Det vore förträffligt om det kan ske med kvalitet, och kanske ordna camps och liknande vid sidan om själva skoltiden. Inte minst för att intressera unga tjejer. För mig är det som en hobby och också är mitt jobb. Kommer jag på en algoritm måste jag genast testa den.”
x När har vi datorer i Borås eller Jönköping som ”lär sig själva”?
”Det skulle jag säga att vi redan har, men med begränsade uppgifter. Ta all handel på börsen. Där har tradarna sina egna algoritmer. De lär sig av vad som händer på marknaden, i realtid. Det handlar på mikrosekunder. Mer närliggande finns AI i nästan alla moderna dataspel där motståndarna anpassar sig till dig som spelare så att utmaningen blir lagom svår. Och så har vi förstås utvecklingen av de självkörande bilarna.”
x Kan AI skulle beskrivas som ett annat sätt att skriva kod?
”Ja, antingen kodar man själv till exempel hur man tycker att spelaren ska agera, hur en situation ska värderas. Vi kan kalla det ett regelbaserat system. Alternativet är att koda en inlärningsmodul, baserad på väldigt enkla koncept som ”det är bra att vinna spelet”, och så ger man datorn en simpel startstrategi som sedan automatiskt förbättras efter hand, ofta genom att AI:n får spela många partier mot andra AI-botar.”
De tiotalet doktorander som Ulf Johansson & Co ska göra denna aningen obegripliga värld begriplig för ska ägna runt 80 procent av sin tid ute på företagen. Så, vad kan till exempel Eton och Ellos använda dem till, mer konkret?
”Det varierar förstås”, säger Ulf Johansson. ”Hos Eton handlar det om en strategisk rekrytering, en senior person. De flesta företag vill på något sätt utnyttja digitaliseringen. Datadrivet. Att utgå från den data man har från sina kunder och få ökad förståelse för dem. Vi jobbar även med företaget Smartster. De har en jätteintressant plattform där de samlat av mängder av erbjudanden från olika företag på en och samma sajt. De behöver kunna förstå sina kunder. Det är gemensamt för alla”.
För en månad sedan skapade den excentriske miljardären och Tesla-grundaren Elon Musk rubriker efter framträdandet under SXSW-konferensen i Austin, Texas. Han sa att han är ”livrädd” för AI och att ”AI kan bli farligare än kärnvapen”. Musk syftade på tanken om att robotarna en dag programmerar sig själva att skapa förgörande vapen.
Ulf Johansson vare sig bejakar eller avfärdar.
”Det är inget jag forskat om, utan bara har personliga synpunkter på. Det har alltid funnits en farhåga kring AI, ‘vad ska det bli av detta?’ Men man talar numer allt oftare om att vi på riktigt närmar oss The technological singularity, ett sorts hypotetiskt ögonblick där maskinerna är bättre än människan på att programmera sig själva. Och därmed blir människan i någon mening redundant.”
Tid för Borås att komma in i matchen, alltså. Vi fascineras och bävar.
