Berättar Borg om stressen?

Det är siffror som är ett rätt väntat kvitto på den politik som förts. För den har i stort sett gått ut på att sänka trösklarna till förskolan. Alltifrån maxtaxan till utökad rätt för föräldralediga att lämna barn i förskolan har spelat roll. Därtill finns ett uttalat önskemål, inte minst från finansministern, om att småbarnsmammor inte ska jobba deltid. Det är dåligt för tillväxten och dåligt för deras karriär, enligt Borg.

Dessutom är det numera en rätt samstämmig politisk vilja att kommuner i större utsträckning ska erbjuda barnomsorg dygnet runt, så kallat "nattis." Man kan alltså sammantaget konstatera att politikerna gjort vad de kunnat för att få in fler barn på förskolan.

Men den omsorg som politiker visar förskolan i ord, motsvaras inte av liknande engagemang i att omfördela resurser från andra verksamheter till barnomsorgen.

Därför kan det se ut som på den förskola som BT berättade om i helgbilagan under rubriken: En dag på förskolan – det är ingen barnlek. Det är tufft, för att sammanfatta kort. Enligt siffrorna i fredagens BT riskerar barngrupperna trots det att bli ännu större.

Finansminister Anders Borg har ibland kallats ambassadör för den svenska förskolan, eftersom han i internationella sammanhang ofta framhåller hur bra han anser den vara, både för kvinnorna och för barnen. Den skapar alltifrån ökad personlig frihet till högre tillväxt och utveckling, enligt Borg.

Man kan ha synpunkter på Borgs ensidiga vurmande för mer förskola åt alla barn, alltid. Men oavsett vad man tycker om det borde även Borg ta sig en titt på hur läget är just nu.

För beskrivningarna om den tuffa vardagen är nämligen inget enstaka Boråsfenomen, så ser det ut på många ställen i landet. Och medan Borg på möten i Bryssel berättar den svenska förskolans framgångssaga, så larmar utsliten personal facket. Och barnen – ja, vem hör deras varningssignaler?

Var det verkligen så det skulle bli?

Ledarredaktionen