Belarus folk behöver omvärldens stöd
I tre månader har folket i Belarus demonstrerat mot regimen som förtrycker dem. De vill inget mer än att det riggade presidentvalet som ägde rum i augusti görs om utan fusk. Men med en korrupt maktapparat har det visat sig svårare sagt än gjort. Alexander Lukasjenko vägrar att avgå trots att hans styre numera saknar realt stöd utanför maktens slutna rum.
När större delar av oppositionen sitter fängslad har Svetlana Tichanovskaja blivit en av få som fortfarande står upp mot Lukasjenko. Under tisdagen besökte hon Sverige.
Hon träffade bland annat kultur- och demokratiministern Ann Linde och deltog vid ett seminarium vid tankesmedjan Frivärld. Enligt Tichanovskaja har det skett över 25000 arresteringar sedan valet den nionde augusti och det pågår närmare tusen pågående rättsprocesser mot regimkritiker. Tichanovskaja söker stöd hos omvärlden för att införa demokratiska och fria val i Belarus.
Konflikten mellan regimen och oppositionen har efter valet blivit mer långdragen än vad många hoppats på. Diktaturen i Belarus försöker vänta ut missnöjet och med våld skydda sin makt.
Tidigare i november införde EU en rad sanktioner mot flera personer ur regimens ledande skikt, bland annat mot Lukasjenko själv. Det är viktigt att sätta press på ledarna. Men de kommer inte utlysa nyval självmant. Förenat med politiska och ekonomiska sanktioner behöver förhandlingar mellan regimen och dess kritiker ske. En övergång till demokrati är möjligt, många andra postsovjetiska länder i Östeuropa har gjort den resan förut.
Sverige försöker genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, få till medling mellan parterna. Men det är inte enkelt. Regimtrogna ser det som sin undergång att gå med på eftergifter.
”Förenat med politiska och ekonomiska sanktioner behöver förhandlingar mellan regimen och dess kritiker ske. En övergång till demokrati är möjligt, många andra postsovjetiska länder i Östeuropa har gjort den resan förut.”
Att förlänga Alexander Lukasjenkos tid vid makten har nu blivit statsapparatens huvuduppgift. Oppositionen jagas ur landet eller sätts i fängelse. Polis och militär gör massarresteringar och med en utpräglad brutalitet stänger de ner demonstrationer. Den senaste veckan har över tusen personer gripits och flera demonstranter har dött av de skador som polisens misshandel gett dem.
Över 40 procent av Belarus arbetstagare är på ett eller annat sätt anställda av staten eller dess bolag. Poliser och statsanställda belönas för sin lojalitet, och om de avgår betraktas de som förrädare och tvingas betala påhittade skulder till staten. När Lukasjenko hade massmöten med arbetarna i statskontrollerade gruvindustrin under tumultet i augusti mötte han dock en publik som skrek efter hans avgång. De mångtaliga säkerhetsmyndigheterna och partitopparna har dock fortsatt gett Lukasjenko sitt stöd.
Kritiker av regimen, journalister och utländska diplomater förföljs, trakasseras eller utvisas ur landet. Men även om regimen försöker mörkar situationen kan inte omvärlden glömma det som pågår inom Europa.
Det steg som gjorts för att visa oppositionen att de har omvärldens stöd kan förhoppningsvis bidra till en övergång till demokrati. Regimen beter sig sig som att de med Rysslands uppbackning kan göra vad som helst. Men mycket kan hända på kort tid. 1989 trodde ingen att Berlinmuren skulle falla.
