Bekämpa misstron!

Det är inte längre det glada London som förknippas med Sveriges andra stad, snarare då 30-talets Chicago.

Polisen har inget motmedel på kort sikt. Dessutom säger de att skottlossningar är något som allmänheten kommer att få vänja sig vid. Att säga att utvecklingen är skrämmande är att ta till i underkant.

Mekanismerna bakom det upptrappade våldet är väl kända. Det räcker dock inte att kalla in nationella insatsstyrkan för att hindra kriminella från att ta till vapen. En god tillgång på vapen tillsammans med en attityd som säger att vi skiter i samhället och visar ingen respekt för människoliv, är mycket farlig. Det är bara tur att det inte skördats ett flertal människoliv de senaste dagarna.

Samhället måste bekämpa det som ger upphov till dessa känslor. Det handlar om utanförskap som slår rot redan i tioårsåldern och om en tidig kriminalitet, men också om misstro mot samhället generellt och en hård övertygelse om att ”loppet ändå är kört”. Dörren till det vanliga Svenssonlivet med ordnade förhållanden, jobb och familj, förefaller redan stängd. Utan pengar, utbildning och med bristande framtidsutsikter lockar istället gänget och de snabba pengarna.

Om vi inte klarar av att rycka upp rötterna till utanförskapet kan vi aldrig komma tillrätta med gängproblematiken. Polisen kan slänga gangstrarna i fängelse men så länge Göteborgs östra, utsatta områden erbjuder ett så gott rekryteringsunderlag för gängen, för de ändå en hopplös kamp.

Därför gäller det att fånga upp dem som halkar efter så tidigt som möjligt. Att förhindra skolk, att inte låta dem komma efter i skolan, att erbjuda vettiga fritidssysselsättningar och försöka ingjuta tro på framtiden. För dem som ändå begår brott i unga år gäller det att markera tydligt från samhällets sida. Även brott i unga år måste leda till kännbara påföljder.

De mänskliga och samhälleliga vinsterna av att få en kriminell 15-åring på rätt bana är enorma.

Ledarredaktionen