GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bara Nato kan värna demokratin i Europa

Ryssland genomför en uppmarsch mot Ukraina och många varnar för ett stort krig i Europa under vintern.
Ledare • Publicerad 8 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på plats i Natos högkvarter i Bryssel i slutet av förra året.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på plats i Natos högkvarter i Bryssel i slutet av förra året.Foto: Olivier Matthys

Men det är inte bara i Ukraina som Putin spänner musklerna. En vecka före jul lade Ryssland fram en kravlista för att minska spänningarna. Bland kraven fanns att Finland och Sverige inte får bli medlemmar av försvarsalliansens Nato. Kravet är ett ifrågasättande av Sveriges suveränitet som nation. Det är inte i Kreml som man ska bestämma vilka länder Sverige samarbetar med.

Dagens skribent

Mathias Bred

är medarbetare vid Svenska Nyhetsbyrån, SNB.

Olämpligt nog kommenterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) det ryska maktspråket med att försäkra att Sverige inte ska gå med i Nato – “varken nu eller senare”. Det är ett starkt uttalande även om Hultqvist tillade att beslutet är Sveriges ensak (DN 21/12).

Den pågående krisen påminner om Natos betydelse för Europa. För just nu är det återigen bara den västliga försvarsalliansen som hindrar rysk imperialism från att äta upp grannländerna. Finns det till exempel någon som på allvar tror att Estland, Lettland och Litauen skulle finnas kvar som öppna demokratier om de inte vore för Nato?

Det är tre, små länder som geografiskt är avskurna från övriga Väst. En smal landkorridor är allt som förbinder Litauen med Polen och EU. Nato har mindre förband temporärt förlagda i Baltikum. Till del fungerar de som mänskliga sköldar. De är inte tillräckliga för att försvara länderna mot en invasion men tillräckliga för att få Putin att tänka efter kring de politiska konsekvenserna ifall britter och amerikaner skulle komma till skada.

Nato hjälper också med flygövervakning. Under pandemiåret 2020 gick Natoflyg upp för att möta ryska kränkningar av grannländers luftrum inte mindre än 350 gånger. Så gott som dagligen testar Kreml grannländernas beslutsamhet.

”Noteras bör att det bara är Nato som i någon mån kan matcha rysk militärmakt i Europa. EU:s säkerhetspolitiska pelare har i realpolitiskt hänseende visat sig vara mest en chimär.”
Mathias Bred

Utan Natosamarbetet skulle alla grannländer varit utelämnade till stormaktens omilda behandling. Militära styrkedemonstrationer kombinerade med politiska påtryckningar skulle få de utsatta staterna att en efter en ändra sin inriktning för att bättre matcha Putins syn. Det skulle bli som Churchill beskrev upptakten till andra världskriget: Småstaterna gjorde enskilda eftergifter till krokodilen i hopp om att krokodilen skulle äta just dem sist.

Noteras bör att det bara är Nato som i någon mån kan matcha rysk militärmakt i Europa. EU:s säkerhetspolitiska pelare har i realpolitiskt hänseende visat sig vara mest en chimär. Den Europeiska unionen domineras av Tyskland och Frankrike. Två länder med ambivalent relation till Moskva. EU saknar också den militära infrastruktur som skulle krävas för att möta ett eventuellt ryskt angrepp.

I praktiken kan länder som Estland, Lettland och Litauen, men också Sverige och Finland, förbli självständiga demokratier endast tack vare stödet från London och Washington. Det bör svenska politiker hålla i minnet.

Mathias BredSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.