Anela Murguz: Bankerna måste göra mer för att förhindra bedrägerier
Nyligen uppmärksammade ledarsidan att antalet polisanmälda bedrägeribrott ökat mest av alla brottskategorier under 2023. Men få av brotten klaras upp och en grupp som är särskilt utsatta för bedrägerier, inte minst genom telefon, är pensionärer.
Det är ingen slump att kriminella medvetet siktar in sig på just äldre. I den gruppen finns en större ovana vid att hantera ny teknik än i andra grupper. Många har därför talat med äldre i sin omgivning och varnat dem för riskerna. Myndigheter och banker går med jämna mellanrum ut i media med uppmaningar om att iaktta försiktighet.
Men trots det fortsätter bedrägerierna alltså att öka. I Uppdrag granskning-avsnittet Bedragarna får man en inblick i hur brotten begås. Reportern Diamant Salihu har följt en bedrägeriliga i Marbella på den spanska solkusten. Där framgår den brist på empati som krävs för att lura pensionärer hemma i Sverige på deras besparingar. En av de kriminella som SVT talat med liknar deras arbetsmetod vid telefonförsäljning, men i stället för att sälja varor säljer man rädsla.
Regeringen höll på tisdagen möte med storbankerna Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB för att diskutera äldrebedrägerier och betona bankernas roll i att förhindra brotten. Men någon lagstiftning, som att till exempel göra bankerna ersättningsskyldiga när kunder utsätts för brott, vill man inte gå fram med i nuläget trots att regeringen ser allvarligt på utvecklingen.
”Man är nästan för medveten om risken som finns, att man är beredd att gå med på vad som helst för att inte bli lurad.”
Just denna specifika liga i Uppdrag granskning använder sig av mass-sms i vilka man påstår att ett köp gjorts hos möbeljätten Ikea, vilket får mottagarna av sms:et att reagera eftersom de inte har gjort något köp hos Ikea. I tron om att de talar med företagets kundtjänst kopplas de falskeligen vidare till sin bank som talar om för dem att någon obehörig har tillgång till deras bankkonton. I ett nästa steg uppmanas de att föra vidare sina besparingar till ett så kallat ”säkerhetskonto”. Somliga anar oråd och lägger på medan andra hamnar i fällan.
Och det är kanske det mest slående – och lärorika – med Uppdrag gransknings program. Det handlar inte om att äldre inte känner till risken för bedrägerier. Tvärtom. Man är nästan för medveten om risken som finns, att man är beredd att gå med på vad som helst för att inte bli lurad.
Det ställer inte bara krav på rättsväsendet, utan även på bankerna. Särskilt när brottsvinsterna utgjorde 5,8 miljarder kronor under 2022, enligt Uppdrag granskning. Bedrägerier är numera så vanligt förekommande att så gott som alla banker behöver arbeta förebyggande, men uppenbarligen är det arbetet inte tillräckligt vilket också regeringen anser. I programmet får man exempelvis bevittna hur en kvinna i Småland är på väg att göra en tredje banköverföring till bedragarna innan hennes bank reagerar. När en tjänsteperson från banken ringer upp henne för att säkerställa transaktionen är det inte mer avancerat än att den kriminella lägger ihop två telefoner med sitt brottsoffer i ena luren och banktjänstepersonen i den andra och instruerar offret med vad hon ska säga för att klara sig förbi bankens stickkontroll.
Handelsbankens chef för bedrägeriprevention Guy Wennerholm bryter ihop i tårar när han får se hur bankens kund manipuleras av bedragaren. Men för den som har fått sitt sparkonto länsat är de tårarna inte mycket till tröst. Inte heller regeringens möte med storbankerna är det, där kallelser till berörda aktörer blivit ett sätt att signalera handlingskraft snarare än att faktiskt uppvisa det. Det som hade varit till hjälp är ett riktigt skydd åt de mest sårbara bankkunderna.
