Viktoria Bäck: Vi måste prata om framtidens arbetsmarknad
”Liberalismens kris” är nästan en kliché, men den är inte utan grund. Framtidens osäkra arbetsmarknad ställer den liberala demokratin livsduglighet på prov när unga ser med dysterhet på framtiden. Om 68-rörelsens ungdomar präglades av framtidstro, lider dagens ungdomar av framtidsskräck.
Pessimismen är (också) en pandemi vi sannerligen bör se med oro på.
“Vad vi saknar är en liberal utopi … en äkta liberal radikalism.” Så uttryckte sig nationalekonomen Friedrich Hayek 1949, och han är minst lika aktuell idag. I USA kan man delvis härleda demokraternas Bernie Sanders framgång till ungas bistra syn på arbetsmarknaden. De ser sina föräldrar fortsätta jobba efter pensionen för att betala av sina, och i många fall barnens, studielån. Ungdomarna hyser låg tilltro till att deras egen utbildning en dag kommer att löna sig på framtidens arbetsmarknad, och till Sanders socialistiska lockrop är de idel öra.
Sverige är inte heller förskonat från ungas nya kris. Ungdomsbarometerns årliga rapport vittnar om att ungdomar inte ser på akademisk utbildning som en självklar väg till bra jobb. Dessutom ökar kontrollbehovet i en allt otryggare värld där fast anställning med flexibla arbetstider prioriteras. Framtidens arbetsmarknad känns helt enkelt opålitlig.
Ungdomar världen över har övergett idealism för realism - en trend som kan förstås genom den snabbt föränderliga arbetsmarknaden. Men hur kan vi förstå framtidens arbetsmarknad?
Jag talar såklart om den nya gig-ekonomin. Gig-ekonomin luckrar upp föreställningen om traditionellt arbete när digitaliseringen öppnar upp för flexibla karriärer. I korthet innebär det att fasta anställningar övergår till uppdrags- och projektbaserade anställningar. Arbetstagarna tar helt enkelt kontrollen över sin egna liv i en tid där frihet och flexibilitet står högt i kurs.
Men arbetsmarknaden rör sig i en hastighet snabbare än lagstiftningen - det sociala skydd som omfattar en fast anställning är ingen självklarhet för gig-jobbaren. Tjänstepension blir arbetstagarens ansvar så väl som skyldigheten att betala in rätt skatt till staten.
Mycket talar för att gig-ekonomin är här för att stanna, och den långsiktiga lönsamheten på den stundande arbetsmarknaden måste tryggas genom modernare lagstiftning. Verkligheten i USA indikerar att det är hög tid att erbjuda hållbara alternativ på arbetsmarknaden innan alternativa ideologier frestar med enkla, om än orealistiska, lösningar.
Jobben är framtidens hetaste fråga, och den måste tacklas från två håll. Dels den praktiska om hur gig-jobben kan säkras via lagstiftning, och dels den idémässiga om hur vi kommer se på arbete i framtiden. Demokraterna i USA lockar med socialism, så vad kan den liberala högern erbjuda?
Dessa frågor ställer jag till våra politiker och liberala debattörer. Och till våra unga vill jag säga: Värna den kritiska blicken, men framtiden rimmar väl mycket bättre med optimism.
