Avgångskrav är orimligt
I en kulturartikel i Expressen kräver Jonas Gardell kulturminister Amanda Linds (Mp) avgång. Han skriver att kulturbranschen inte kan ha en så svag företrädare och att hon måste avgå så att ”vi” kan få en riktig kulturminister som kan något om branschen. Problemet är bara det att en minister inte företräder en specifik bransch. En minister företräder folket. Därför kan inte kulturministerns främsta uppgift vara att behaga en hel bransch genom en pandemi.
Upprinnelsen till kritiken är att olika restriktioner gäller för olika verksamheter. För att låna ett av Jonas Gardell exempel: En restaurang kan ta emot 250 gäster men om Danny Saucedo ställer sig på scen måste polisen ställa in arrangemanget. Eller ett annat: Att flygplan kan flyga fullsatta medan teatern måste hållas stängd.
Vidare skriver Gardell att ”om man fattar beslut som får sådana förödande konsekvenser måste man åtminstone kunna redogöra varför”. Frågan är om det verkligen behöver redogöras? Eller om det bara räcker med att titta på ordningslagen?
Till skillnad från flygplan och restauranger klassas både konserter och teater som allmänna sammankomster. Redan i mars beslutade regeringen att allmänna sammankomster inte ska överstiga 50 personer. Inte för att med flit sätta käppar i hjulet för kulturbranschen, utan för att helt enkelt minska smittspridningen av covid-19. Folkhälsomyndigheten har exempelvis lyft fram ordningslagen som en effektiv metod i att få ner smittspridningen.
Ordningslagen gör att olika verksamheter påverkas olika och kan därför verka orättvist vid en första anblick. Men att det skulle råda otydligheter kring varför vissa verksamheter är mer reglerade än andra till följd av coronakrisen är helt enkelt inte sant.
Vidare är krogar och restauranger är ett bra exempel på verksamheter som inte faller inom ramen för ordningslagen, men som trots det har åkt på en mängd regleringar. Ja, till och med hot om nedstängning om inte myndigheternas rekommendationer efterföljs. I likhet med stora delar av kulturbranschen kämpar också många krögare för att inte gå under.
Kulturpersonlighetens bekymmer verkar bottna i vad ordningslagen definierar som allmänna sammankomster. Vad en avsatt kulturminister ska göra åt den saken är - minst sagt - oklart.
