Att lära för yrkeslivet
I tisdags ritade Folkpartiet upp skillnaderna mellan fortsatt borgerligt regeringsinnehav och ett rödgrönt maktskifte i rapporten "Stoppa flumskolan". Frågan om en ny anställningsform för lärlingar på gymnasiet har också dykt upp som en het fråga i debatten.
Att skolan står högt på agendan i valrörelsen gynnar främst de borgerliga. Enligt en undersökning i tidskriften Fokus (36/2010) anser 42,2 procent av väljarna att alliansen har bäst politik när det gäller skolan mot 29,7 procent för de rödgröna. Folkpartiet och utbildningsminister Jan Björklund har skaffat sig hög trovärdighet på skolområdet. Alliansen har en sammanhållen politik medan de rödgrönas åsikter spretar, exempelvis i synen på betyg och friskolor.
En debatt om skolan är också bra eftersom den tydliggör de ideologiska skiljelinjerna mellan blocken. Perssons kommunalisering och reformering av skolan bidrog till en förändring av dess uppdrag. Läraryrkets status sjönk gradvis, omsorgen om eleverna blev viktigare medan uppdraget att förmedla kunskaper hamnade i bakgrunden. De tvååriga yrkeslinjerna förlängdes till tre år och gjordes mer teoretiska.
Utbildningsminister Jan Björklunds ambition är att göra upp med 1990-talets skolreformer och att återinföra kunskapsskolan. Frågan är dock hur det ska gå till utan att även förstatliga skolan, vilket också är ett krav från Folkpartiet.
Förslaget om lärlingskontrakt hamnar mitt i debatten om ungdomsarbetslösheten. Som Jan Björklund ofta påpekar är skoltrötthet och avhopp från gymnasiet en viktig orsak till ungdomsarbetslösheten.
På en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad är det svårt att ta sig in utan något slags betyg. Att då tvinga elever på yrkeslinjerna att läsa in högskolebehörighet, som de rödgröna vill, ökar förstås risken för att de lämnar gymnasiet i förtid.
Socialdemokraterna har på senare år godkänt lärlingsmodellen. Konstigt nog håller man dock fast vid kravet på högskolebehörighet även för lärlingar. För hur troligt är det att man direkt efter yrkesskola vill söka in på högskolan? Komvux finns ju ändå till hands för den som vill läsa till betyg och byta inriktning.
Lärlingssystemet är ett sätt att anpassa yrkesutbildningarna efter arbetsmarknadens behov och att föra företagsvärlden och gymnasieskolan närmare varandra. I en situation med såväl hög ungdomsarbetslöshet som matchningsproblem i verkstadsbranschen är det väl värt att satsa på.
Ledarredaktionen
