Kajsa Kettil: Är svenskarna redo för de skyldigheter som väntar?
Det kom inte som någon överraskning att regeringen vill återinföra civilplikten. De borgerliga partierna har visat att de har den insikt och är beredda att ta det ansvar som krävs för att Sveriges försvar ska anpassas till det nya säkerhetspolitiska läget. Det syntes inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina när Moderaterna argumenterade för en snar Natoansökan, och även i den borgerliga enigheten att utöka värnplikten samt att höja försvarsanslagen till Natos rekommenderade 2 procent av BNP.
Här saknas innehåll
Trots detta var det en viktig signal att statsministern, försvarsministern och ministern för civilt försvar kallade till presskonferens på måndagsmorgonen under Folk och försvars rikskonferens. Tidpunkten visar att ämnet är angeläget. Och redan på torsdag beslutar regeringen att ge MSB i uppdrag att förbereda en återaktivering av civilplikten inom den kommunala sektorn räddningstjänst.
Rent konkret innebär det att mellan 1500 och 2000 brandmän kommer att bli krigsplacerade. De får då gå en introduktionsutbildning i hur de bäst kan utföra sitt arbete i krigstid samt även uppföljande repetitioner. Utöver de utvalda brandmännen kan fler tillkomma.
Det är helt rätt att börja med just denna yrkeskategori. Inte för att risken för ett väpnat angrepp på Sverige är särskilt stor, utan för att ett totalförsvar värt namnet även innefattar en räddningstjänst som kan ta sig an alla typer av uppdrag. Den som tvivlar på detta kan ta en titt på valfritt videoklipp där ukrainska brandmän kämpar för att rädda liv i sönderbombade byggnader.
Några svar på när fler yrkesgrupper omfattas av civilplikten kom inte från ministrarna på måndagens försvarskonferens. Men att det finns i planeringen är tydligt.
Förhoppningsvis finns en förståelse för detta hos svenska folket. Glädjande nog har förtroendet för försvarets förmåga stärkts, vilket en färsk DN/Ipsosmätning visar. Totalförsvaret är dock större än den väpnade militären. Många svenskar minns sina krigsplaceringar under kalla kriget, men för en stor del av dagens 20-, 30- och till och med 40-plussare är både värnplikt och civilplikt okänd terräng.
”Utan att lägga alltför mycket extra börda på skolan vore det bra om plikterna nämndes även i de klassrum där eleverna är vana att lära sig om sina rättigheter.”
När antalet värnpliktiga på sikt ska gå från 5 000 till 10 000 får fler unga män och kvinnor räkna med att tjänstgöra för sitt land. Alla kommer inte att göra det frivilligt. Därför är det nu många föräldrars uppgift att förklara för sina tonåriga söner och döttrar att vuxenlivet innebär både rättigheter och plikter. Och utan att lägga alltför mycket extra börda på skolan vore det bra om plikterna nämndes även i de klassrum där eleverna är vana att lära sig om sina rättigheter. Detta gäller i synnerhet efter höstens besked att även 16-åringar skulle kunna kallas in till totalförsvaret för att utföra enklare uppgifter i händelse av krig.
Den upprustning av försvaret som hittills har varit teoretisk i form av siffror och uttalanden börjar nu omfattas i praktik. Om den ska lyckas räcker det inte att militären växer. Medvetandet hos varje svensk om hur just vi kan bidra måste också växa.
