Annons

Kajsa Kettil: Använd frysta ryska tillgångar till mer ammunition till Ukraina

Vid torsdagens EU-toppmöte kan medlemsländerna vara stolta över den nya överenskommelse som ska säkra Ukrainas tillgång på livsviktig ammunition.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 23 mars 2023
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ukrainsk personal tar hand om återstoden av en rysk missil som sköts mot Charkiv i östra delen av landet. Om de ryska styrkorna ska ha en chans mot Ryssland behöver militären mer ammunition.Foto: Vadim Ghirda

Samtidigt som Kinas och Rysslands presidenter myste i Moskva pågick ett viktigt och konstruktivt möte i Bryssel. Där beslutade EU:s utrikes- och försvarsministrar att snabbt få fram stora mängder av den ammunition Ukraina behöver för att försvara sig mot Putins krigsmaskineri.

Initiativet kom föga förvånande från Estland, ett land som vet hur det känns att leva intill en aggressiv granne. Premiärministern Kaja Kallas som leder det liberala Reformpartiet föreslog vid toppmötet i februari att unionen skulle gå samman för att säkra Ukrainas tillgång till ammunition. Knappt en månad senare har medlemsländerna träffat en överenskommelse som innehåller tre olika spår.

Annons

På kort sikt ska länderna kunna skänka ammunition från sina egna lager och få ersättning från den EU-fond som kallas fredsfaciliteten. Fonden ska även användas för att finansiera gemensamma uppköp, både för att fylla på medlemsländernas tömda förråd och för att förse Ukraina med ytterligare leveranser. Dessutom innebär överenskommelsen att den europeiska försvarsindustrin stöttas så att den på lång sikt kan öka sin produktion.

Det är drygt ett år sedan den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj tackade nej till att bli evakuerad och i stället fällde de uppmärksammade orden ”Jag behöver inte skjuts, jag behöver ammunition.”

”Mer välinvesterade pengar är svårt att tänka sig.”

Satsningen på ammunition kommer förhoppningsvis inte för sent. En annan förhoppning är att EU-medborgarna inser att kriget kommer att kosta, detta i ett läge där inflationen redan gröper ur både offentliga och privata plånböcker.

Här kommer dock ytterligare ett intressant förslag från Baltikum: Litauens tidigare premiärminister Andrius Kubilius skriver tillsammans med Anders Åslund på tankesmedjan Frivärld på DN Debatt (16/3) att de 300 miljarder dollar av ryska centralbankens valutareserver som har frusits av andra länder borde användas som krigsskadestånd för att bygga upp Ukraina och underlätta landets anslutning till EU.

Det är ett utmärkt förslag. Men kanske kan pengarna komma till nytta ännu tidigare. Om delar av summan används för att ytterligare säkra tillgången på ammunition ökar chanserna att kriget så snabbt som möjligt avslutas till Ukrainas fördel. Mer välinvesterade pengar är svårt att tänka sig.

Annons
Annons
Annons
Annons