Kajsa Kettil: Äntligen fokus på fakta i skolan

Precis som det ska vara, alltså. Men det finns en skillnad mellan årets skolstart och flera föregående år: Det här läsåret kan eleverna vänta sig undervisning som uppmuntrar fakta snarare än komplexa analyser.

Det kan låta som en självklarhet att i synnerhet yngre elever måste få grundläggande kunskaper om ett ämne innan de förväntas kunna analysera innehållet. Men tyvärr har det inte varit så de senaste åren. Många föräldrar har vittnat om att de inte klarar av att hjälpa sina barn med läxorna eftersom inte ens föräldrarna förstår uppgifterna. Och inte bara föräldrar, förresten. Ett talande exempel är att till och med professorer har svårt att skilja kunskapskraven i grundskolan från universitetet. Det visar en studie från Linnéuniversitetet från 2018.

Forskaren Stefan Sellbjer, docent i pedagogik, lät 33 ledande professorer att rangordna kunskapskraven i 12 skolämnen. Resultatet var tydligt: Professorerna uppfattade de frågeställningar grundskoleeleverna fick som så abstrakta att de bedömde att de var riktade till universitetsstudenter.

Det säger ganska mycket om de orimliga krav som har ställts på elever i grundskolan.

Värt att poängtera är dock att höga krav är nödvändiga för att barn och ungdomar ska lära sig tillräckligt mycket i skolan. Men då är det också vuxenvärldens ansvar att utforma dessa så att eleverna både förstår vad de ska göra och har förmågan att leva upp till förväntningarna.

Efter återkommande påtryckningar insåg slutligen regeringen att något måste göras. För två år sedan meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att regeringen hade beslutat att kursplanerna för grundskolan och vissa ämnesplaner för gymnasieskolan och komvux skulle revideras: ”Med de ändringar som vi nu gör betonas faktakunskap mer, särskilt för yngre elever, och kraven på analys ökar med stigande ålder.”

Det var inte en dag för tidigt.

När förändringen nu träder i kraft är det framför allt två faktorer som är extra välkomna; dels att fakta och förståelse lyfts upp liksom att goda kunskaper har ett värde i sig, dels att de analyserande inslagen ska introduceras successivt.

Förändringarna innebär även att lärarna kan fokusera mer på själva undervisningen och mindre på betygsättningen. Enligt Ann-Christin Hartman, chef för enheten för styrdokumentsutveckling vid Skolverket, har betygskriterierna varit långa och detaljerade, vilket medförde att lärarna var tvungna att mäta och bedöma på detaljnivå vilket tog tid och gav eleverna känslan av att ständigt vara bedömda (TT 21/8).

Knappast ett gynnsamt klimat för lustfyllt lärande.

Nu ser det dock ut att bli lättare och roligare för eleverna att lära sig nya saker. Förhoppningsvis blir även frågeställningarna på proven mer begripliga, liksom bedömning och betygsättning av elevens nivå som helhet i stället för hans eller hennes sämsta prestation.

Och det är ingen vild gissning att dessa förändringar leder till att fler tjejer och killar framöver kan känna stolthet över sin insats, vilket i sin tur sannolikt leder till växande kunskapstörst och sug efter nya utmaningar.

Det är åtminstone ledarsidans analys.