Kajsa Kettil: Äntligen blir det lättare för ukrainare att leva i Sverige
Länge utmärkte sig Sverige genom att ge minsta möjliga ersättning till de flyktingar som lämnat Ukraina och ansökt om tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, något som EU aktiverade kort efter den fullskaliga invasionen. Massflyktsdirektivet ger ukrainska flyktingar rätt att bo och arbeta i valfritt EU-land. Under tiden de etablerar sig i det nya landet och söker arbete får de även en ersättning som ska täcka levnadsomkostnader, och det är här Sverige har skämt ut sig genom sin snåla linje. En vuxen ukrainare som bor ensam får i dag 71 kronor per dag. Den som delar hushåll med en annan vuxen får 61 kronor, och för barn är ersättningen mellan 31 och 57 kronor per dag. Detta förväntas alltså räcka till mat, kläder och andra personliga utgifter.
Ledarsidan har vid upprepade tillfällen poängterat att denna nivå är för låg samt att ukrainska flyktingar borde ha rätt till Svenska för invandrare, SFI, i stället för den mindre ambitiösa utbildningsformen Svenska från dag ett.
Förra året förbättrades möjligheterna till svenskundervisning något när landets kommuner fick möjlighet att erbjuda SFI på statens bekostnad. Vissa kommuner, som exempelvis Borås, hade visserligen föregått med gott exempel och inkluderat denna grupp i undervisningen, men i och med tillskjutna pengar i vårbudgeten blev det lättare för fler kommuner. Nu återstår för regeringen att ändra så att kommuner har en skyldighet – och inte bara en möjlighet – att erbjuda SFI.
En god nyhet är att regeringen tycks ha insett att förhållandena för ukrainska flyktingar måste förbättras. På tisdagen meddelade migrationsminister Maria Malmer Stenergard att dagersättningen på 71 kronor ska slopas till förmån för en etableringsersättning på 308 kronor per dag. Dessutom ska de berörda kunna folkbokföra sig och få ett svenskt personnummer: ”Det är rimligt att de som är här, med stöd av massflyktsdirektivet, får en folkbokföring och därmed kan komma in i etableringen, få en betydligt högre ersättning, få full tillgång till sjukvård, men också föräldraförsäkring.” (TT 5/2)
”En god nyhet är att regeringen tycks ha insett att förhållandena för ukrainska flyktingar måste förbättras.”
Det satt långt inne, nästan två år närmare bestämt, men nu finns i alla fall ett lagförslag som ska ut på remiss och läggas fram som en proposition. Om allt går enligt plan har flyktingarna ett personnummer före årsskiftet.
Den höjda ersättningsnivån ska inte underskattas, men just rätten till ett personnummer är till nytta för både individen och samhället. Utan personnummer är det betydligt svårare att sköta sin ekonomi på det digitala sätt som förväntas i dagens samhälle, men framför allt blir det svårt att få en anställning eftersom löneutbetalningar kräver ett bankkonto. Här har många ukrainare hamnat i en sorts limbo där de har erbjudits jobb men hindrats av administration.
Ett sådant slöseri måste undvikas. Därför är det av yttersta vikt att lagförslaget glider så snabbt som möjligt genom de demokratiska kvarnarna.
Inget tyder på att Putins utnötningskrig är på väg att ta slut. Fram till den dag Ukraina segrar har vi ett moraliskt ansvar att välkomna ukrainarna och ta vara på deras kompetens. Det blir så att säga en win-win tills Ukraina vinner.
