Alltför generöst?
Känns tongångarna igen? Ungefär så brukar det låta när Sverigedemokraterna och partiet närstående krafter argumenterar för varför flyktingpolitiken borde bli mer restriktiv. Färre borde, framförallt av omsorg om Sveriges bästa, beviljas uppehållstillstånd.
I gårdagens BT beskrevs på nyhetsplats fallet där Migrationsdomstolen avslagit fyra systrars asylansökan. De flydde från Kosovo, har tillbringat åtta år i Sverige, deras föräldrar är begravda här och deras bror har uppehållstillstånd.
Det räcker inte. De ska lämna landet, anser domstolen. Och BT berättade också hur Migrationsverket sagt att systrarna får välja om de vill bli avvisade till Serbien eller Kosovo.
Man kan naturligtvis diskutera huruvida situationen i Serbien och Kosovo verkligen är sådan att systrarna inte kan återvända. Man kan också fundera över hur åtta års passiv väntan har påverkat deras möjligheter att komma in i arbetslivet i Sverige.
Men man kan inte, efter att ha tagit del av detta och liknande fall, påstå att Sverige är ett flyktingland där humaniteten alltid sätts i främsta rummet. Där det lättvindigt ges uppehållstillstånd till den som kommer hit och har en gripande historia att berätta.
Under de elva första månaderna 2009 avgjordes 24.565 asylärenden av Migrationsverket. 6.595 fick bifall, 11.920 avslogs (en del ärenden togs inte upp, bland annat på grund av att den sökande redan sökt asyl i annat EU-land).
Sverige har en restriktiv flyktingpolitik. Det är inte unikt; alla välfärdsstater har relativt höga murar mot omvärlden. Men i vissa fall kan den vara så restriktiv att den framstår som direkt inhuman. För att avvisa människor som bott här i nästan tio år kan inte kallas för annat än inhumant.
Ty även om kraven på humanitära, eller som det numera heter ”synnerligen ömmande omständigheter” har skärpts, måste det finnas utrymme för det som i dagligt, icke-juridiskt, tal, kallas vanlig medmänsklighet.
I vad mån flykting- och invandringspolitiken blir en fråga i valrörelsen återstår att se. Mycket talar för att jobben, välfärden och kanske också regeringsdugligheten blir hetare ämnen, även om det är svårt att så långt i förväg spå exakt vad som kommer att diskuteras mest.
Men om flykting- och invandringspolitiken kommer upp är det angeläget att det inte blir en diskussion med slappa argument om att ”alla får stanna” för det stämmer faktiskt inte med verkligheten.
De fyra systrarna hoppas nu på prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen.
Ledarredaktionen
