Den miljön kan ge rena guldsitsen
Det är ovanligt att professionella inredningsarkitekter bosätter sig i landsorten. Och det är än ovanligare att prestigepriser hamnar utanför storstäderna. Nu kan det inträffa och det beror på beställaren.
– Det finns inga bra designprojekt om det inte finns bra beställare bakom, säger Torsten Hild, inredningsarkitekt och själv boende i Sparsör, när vi besöker den aktuella miljön.
En bra beställare definieras som en som har mod att satsa och en som vågar lägga tid på den grundläggande analysen.
– Om man tar sig tid att göra en analys, då får man bra framförhållning. Där ligger den stora penningbesparingen. Utan analys blir det lätt att man satsar på billiga lösningar som fungerar dåligt och som kräver förbättringen inom ett par år.
Interiören totalt förändrad
Fasaden mot riksvägen skiljer sig knappast från när Brunngårds hade fastigheten. Interiören är däremot fullständigt förändrad. P O Medica säljer komponenter för kirurgi, bland annat hjärnkirurgi, och för att introducera ny utrustning arrangerar man kurser.
– Tidigare satt företaget i Fristad och man flög kursdeltagarna till USA. Efter köpet av Brunngårds fastighet, beslöt man att genomföra kurserna på plats i Sparsör, i det exotiska Sverige, berättar Torsten Hild.
När han fick uppdraget var utgångspunkten att utbildningslokalen ska vara representativ och så spännande att man inte glömmer den. De båda ägarna, Per och Peter Olander, ville dels ha en föreläsningssal, dels ett laboratorium, en klinisk miljö där kursdeltagarna kunde öva. Deltagarna har själva med sig preparaten som de övar på.
Istället för en traditionell lösning, som att sänka taket i den stora lagerbyggnaden och dela in ytan i rum, gjordes två mindre byggnader i futuristisk stil som placerades där. Ytan mellan byggnaderna fungerar som ett torg, en mötesplats för en kopp kaffe eller en mindre måltid. Torget markeras med kuddvarsliknande armaturer från Snowcrash och har ett barkök i fonden.
Enda gången
– Jag kommer aldrig mer att rita något sådant här, säger han och berättar om valet att göra en hightech-inredning utan att för den skull använda krom, glas och metall.
Avsikten var att ge inredningen ett mänskligt intryck utan att den blir opraktisk.
De mindre husens exteriör för tanken till framilande tåg, eller som vi tänkte oss rymdmiljöer på 70-talet. Formen är organisk, liksom öppningarna mellan kontor och kurslokal. Materialen är klinker i torgets golv, ek i trapporna in i föreläsningssalen och labbet, Källemos gummistolar och bord som kom i början av 2000-talet är kaféets möbler. Heltäckningsmattan i hörsalen har en grön nyans som matchar de mindre husens gavelfärg. Långsidorna är klädda av svart, vågformad fiberbetong. Inne i husen sker mötet mellan väggar och tak/golv i en mjuk övergång. I laboratoriet är golvet som en förlängd trappa, med en höjning vid varje arbetsstation. De som arbetar längst bak kommer något högre än framförvarande.
Avancerad AV-teknik
Till och med toaletterna har en sober, futuristisk stil med klinker, vägghängda toastolar och lutande speglar som gör att besökaren ser sig själv lite grand från ovan.
Hela anläggningen har avancerad AV-teknik. Och allt ljus är reglerbart.
Fotnot: Guldstolen är ett arkitekturpris som delas ut varje år av organisationen Sveriges arkitekter. Vartannat år, som i år, fördelas utmärkelsen inom kategorin Bästa interiör. Vartannat går utmärkelsen till Bästa produkt. Årets prisutdelning sker i Stockholm den 14 november.
Prisad för biblioteket i Gislaved
I september fick Gislaveds bibliotek utmärkelsen Årets bibliotek av DIK-förbundet, vid årets Bok- & biblioteksmässa i Göteborg. Motiveringen löd ”Ett modigt bibliotek som lever upp till devisen Ingenting är omöjligt”.
Torsten Hild fick uppdraget tillsammans med arkitekt Nils Gulin.
– I början av arbetet talades det om ”lyxbiblioteket” inom byggorganisationen som samtidigt byggde om skolan. Vi använde inte så mycket standardprodukter. Det visade sig att biblioteket var det enda som höll budget och låg 100.000–200.000 kronor under budget, säger Torsten Hild.
En förklaring är att upphandlingen av möbler blev billigare, då han använde sig av andra kanaler än de vanliga. Skyltsystemet togs med i själva inredningsarbetet och lokalerna delades in i ljudzoner.
Då den prioriterade målgruppen var ungdomar, inköptes ett antal stora sittsäckar.