Recension: Ahlberg pratar livets utmaningar

Kanske beror det på att hon drar iväg med oss på vandring och/eller joggingtur längs Marstrands klippor och grönskande nejder, en färd som är själva grundbulten i hennes monolog och som belönar henne med associationer och tankar – och minnen väcks till liv. Sådant är ett föredömligt grepp på hennes framställning.

Humor skiftar med allvar och med poetiska impressioner av Västerhavets landskap, liksom nedslagen i livsinnehållet aldrig blir ointressanta. Sistnämnda låter sig förstås då hon förenat sådana sysselsättningar som dansare, kokboksförfattare, kock och bagare.

Så skildrar hon sin debut som författare, vilken kom att innebära en förnyelse av kokboksgenren, berättar lyriskt om konsten att baka kakor, mindre lyriskt om slitet med serveringen på Rosendals trädgårdar. Numera förestår hon kaféet på Thielska galleriet, något som inledningsvis involverade henne i turbulensen kring skiftet av intendent för några år sedan.

Avslutningsvis kan sägas, att Monika Ahlberg framstår som kvinnan med behov av utmaningar, med styrkan att våga bryta upp och med den prisvärda övertygelsen att allt ordnar sig till sist,