(M) "Teater får vara roligt"

Moderaterna har 19 mandat i kommunfullmäktige och har efter en lång tid vid makten suttit i opposition sedan valet 2010.

Pirita Isegran är andra vice ordförande i kulturnämnden i Borås. Hon är engagerad i kultur för barn och unga och vill ha hit en eftergymnasial kulturutbildning för funktionshindrade. Dessutom vill hon ha lättillgänglig kultur och hon tycker fortfarande att ackumulatortanken kan målas som en Coca cola-burk.

Vilken är den viktigaste kulturpolitiska frågan för dig?

– Barn och ungas rätt till kultur. Vi har i kulturnämnden nu ett mål att 20 procent av budgeten ska gå till barn och unga och jag ser gärna att man ökar den delen. Kulturskolan är jätteviktig.

Hur kan kulturlivet bli bättre i Borås?

– Vi ska ha ett brett utbud. Till exempel på teatern, den ska erbjuda ett smörgåsbord. Både det lättillgängliga, på stora scenen, och det lite svårare. Teater får vara roligt.

Hur ser du på konstmuseets budget och de vikande besökssiffrorna?

– Det är jättetråkigt att vi har ett nyrenoverat fint museum, som publiken inte kommer till. På lång sikt får man nog överväga att höja budgeten. På kort sikt kan man omfördela, till exempel spara pengar på marknadsföring och lägga på annat istället. 345 528 kronor la konstmuseet på marknadsföring förra året. Det är väldigt mycket pengar.

Borde Borås anta enprocentsregeln (se förklaring)?

– Det är ingen fråga vi driver just nu. Jag tror det kan bli fyrkantigt och byråkratiskt. Det kan finnas fall där man behöver mer än en procent.

Hur ser du på teaterbråket i Borås så här i efterhand? Var det rätt att inte anställa Gugge Sandström efter att han uttalat sig kritiskt i medierna?

– Jag tycker att vi fattade rätt beslut. När man börjar på ett sånt sätt blir det en förtroendekris. Inget företag skulle anställa någon som gått ut med hård kritik i media, utan att ens prata med oss först.

Som relativt ny kulturpolitiker sa du: ”Jag ser kultur som vilken produkt som helst, den ska kunna stå på egna ben.” Tänker du fortfarande likadant?

– Till viss del. Jag tycker fortfarande att man ska utbilda sig inom entreprenörskap när man utbildar sig inom kultur och man ska uppmuntras till att kämpa för att stå på egna ben. Genom stipendier, sponsring, eller att sälja konst.

Tycker du att det finns en idé hos kulturutövare idag att de ska bli försörjda när de gått en konstnärlig utbildning?

– Nej, men kultur behöver inte vara statligt eller kommunalt finansierad för att vara bra. Man pratar om att man säljer sig om man låter företag sponsra. Det finns en sådan mentalitet, men jag vill inte dra alla över en kam. Kultur behöver inte bli ful för att ett företag har varit med och sponsrat.

Det leder oss rakt in i din mest kontroversiella insats som kulturpolitiker.

– Ackumulatortanken?

Ja. För några år sedan föreslog du att ackumulatortanken i stan skulle göras till världens största Coca cola-burk, inte som ett konstverk utan som en betald ?reklampelare.

– Ja, fast på något sätt skulle det ändå bli lite modern konst över det. Om man tittar på reklam i dag är det konst bakom mycket. Coca cola är ett gammalt varumärke, det är konst i sig.

Men måste det inte finnas ett konstnärligt uppsåt om det ska bli konst?

– Jag tycker att konst kan ligga också i betraktarens ögon. Jag personligen tycker fortfarande att ackumulatortanken skulle kunna vara en Coca cola-burk, Men mitt parti står inte bakom det, det är viktigt att poängtera.

Borde Borås ha lagliga graffitiväggar?

– Nej. Det offentliga rummet är allas och jag tycker inte att man tar det i anspråk hur som helst. Jag är inte emot graffiti men det ska vara under ordnade former, som att man ger ett uppdrag till en konstnär.

Kvinnor konsumerar kultur, män skapar, lite tillspetsat. Är det ett problem och vad kan man i så fall göra åt det?

– När det gäller konsumenter ser jag inte det som ett problem, alla är olika och de allra flesta konsumerar någon form av kultur. I övrigt handlar det om att uppmuntra och stötta kvinnor att bli till exempel musiker eller regissörer. Men man måste även stötta män där det finns mansunderskott, man hör aldrig någon förfasa sig över att så få män handarbetar till exempel. Det är också kulturproduktion.