Fin fullträff på Cookin’s höststart

I Göteborgstrion The Mad and the Bad var namnet enda frågetecknet (en u-landssjukdom som drabbar var sjätte i världen). Afrokänslan i alla motrytmer var regnskogstät och mantrameditativ. På stående fot inbjöds till egen konsert.

Unga Ulricehamnsoktetten Soulcenter med fyra blås, en fantastisk basist och två brännheta sångerskor spelade upp en lika tropiskt tät mix av soul, r’n’b och Louisiana-zydeco.

Sen föddes en världsartist. Ryskbördiga göteborgskan Xenia Kriisin, ensam med sin zittra, skapade en stämning som om folkmusikens gudar, Pan, näck och huldror, talat i hennes sång. På egen hand fyller hon snart Carnegie-, Albert- och andra hallar som alla countrylegenders like.

Pianisten David Akelius göteborgskvartett, här med Isabel Sörling i fjol som sen vann Young Nordic Jazz Comets, gjorde en ny sagolik konsert, bytte inför publiken namn till Köket, och borde ren i debuten ha tagit Michelin-stjärnor med sin klassiska bop av finaste Coltrane-märke. Vi satt förstummade som om vi varit med på Birdland när det begav sig, och ingalunda inför kopior. Alfred Lorinius, bas, Galenskapar-saxen Martin Svanström, Erik Fastén vid trummorna (åter efter turné genom Australien i Cat Stevens förband) och Akelius själv skrev in sig i Boråsjazzens historia.

Framåt ettdraget avrundade Varbergs- och Boråsbandet Stranger Blues (med namn efter en Elmore James-klassiker) med ett nytt utropstecken. Sångerskan Virgina Pihlblad var närgånget het så att mikrofonen nästan rodnade, för att mellan varven läska sig med ett stort mjölkglas. Bandet var på alla sätt fullvuxet, och jag säger bara: Vilken kväll!

Rolf Haglund