En tänkvärd och flertydig Peter Pan

Därmed inte sagt att sagoelementen och äventyren försvunnit. Sedan Wendy flugit iväg till Landet Ingenstans med sina två bröder, följer en rad högljudda strider mellan vältrimmade kollektiv i olika konstellationer, inte minst mellan indianer och sjörövare.

Även förföriska och onda sjöjungfrur exponeras, i en scen som belyser koreografins betydelse för helhetsintrycket. I centrum ?befinner sig förstås de borttappade pojkarna, evigt suktandes efter frånvarande mödrar.

Berättelsen gestaltas med ganska grova medel, vilket trubbar av det lyriska. Samtidigt ger det energi åt flödet - en tillyxad och ?effektiv form som passar entusiastiska amatörer.

En politisk vinkel får föreställningen då samma skådespelare gör en rå kapitalist, som är Wendys pappa, samt Kapten Krok. Också Peter Pan-karaktären ges många bottnar, vilket håller liv i fascinationen.

Lockar gör de väl disponerade humoristiska vinklingarna, liksom det faktum att skådespelarna älskar att stå på scenen. Flera av dem drar intresset till sig enbart genom sin kostymering, något som bidrar till att barnen i publiken aldrig tappar fokus.

Som manusförfattare har ?Jonas Zughaft valt att gå direkt ?till källan, J.M. Barries roman ?Peter och Wendy (1921). Där fann han verktyg för att skingra etablerade dimmor kring den mytiska Pan-gestalten, samtidigt som han inspirerades till att plantera nya spännande moln i skildringen.

Det resulterar i en sevärd och tänkvärd föreställning, om inte mångtydig så i alla fall flertydig. Utfallet blir en stimulerande och underhållande teaterfest för både ung och gammal.

Peter Grönborg