En omtalad armhåla
Plötsligt så hände det.
Mitt under direktsändningen av Melodifestivalens festival, när folk jublade som mest över Loreens seger, skymtade en hårig armhåla förbi.
Upprördheten blev på sina håll omedelbar och stor. Problemet är inte att det växer hår i människors armhålor - det visste de flesta sedan tidigare. Problemet är heller inte att den aktuella armhålan exponerades i direktsänd tv.
Det största problemet är att hårstråna tillhör en kvinna. Och i vår fria västvärld, där vi är så jämställda och oförtryckta, så är det uppenbarligen mycket anmärkningsvärt. På Facebook har denna håriga armhåla delats och kommenterats hejvilt de senaste dagarna.
Nu har kvinnan, en 32-årig skolbibliotekarie från Ludvika som heter Lina, trätt fram i Aftonbladet. Hon undrar, i all enkelhet i sitt hem i Dalarna, hur denna sekunduppenbarelse i tv kunnat väcka sådan anstöt. Ett par hårstrån, liksom.
Vi lever trots allt i en tid då tv-sänt supande och kopulerande, gärna i kombination, inte orsakar mer än möjligen några trötta höjda ögonbryn. I vårt största debattprogram, fantasifullt nog döpt till Debatt, vräker gäster inbjudna på tveksamma grunder ur sig dumheter på löpande band utan att folk delar citat och bilder på Facebook. Journalister får till och med dua kungen numera utan att förorsaka mer än enstaka lokaltidningsinsändare från övervintrade rojalister.
Alla tabun brutna? Tydligen inte.
Två läger har utkristalliserats - för och emot. "Heja Lina" utropar några käckt, av ideologiska skäl, medan andra poängterar hur olämpligt det är (för kvinnor) med orakade armhålor.
Kul med människor som engagerar sig även om åtminstone inte jag har tagit del av någon övertygande argumentation om vad det är som är så farligt med lite hår. Eller vad det är som är farligt med att alla inte har samma smak.
Dessutom: Lina från Ludvika har knappast förtjänat att bli en folklig angelägenhet eller olägenhet bara för att hon jublade åt att Loreen får åka raka vägen till Baku.
The Real group gjorde en gång en genial låt som heter Varför får man inte bara vara som man är. Ja, varför?
