Niclas Sennerteg: Trump: Historiens förlorare är de döda
Böckerna om Donald Trump som president väller ut från de amerikanska förlagen och har blivit något av en egen genre. New York Times skrev nyligen att bokmarknaden fortfarande tycks vara omättlig: ”Trumpböcker fortsätter att komma ut och läsarna kan inte sluta köpa”. Det finns en otrolig fascination (blandad med andra känslor) både i USA och omvärlden kring den osannolike och normbrytande presidenten.
Några smulor av allt detta hamnar också på den svenska bokmarknaden där det just nu saluförs elva titlar om Trump hos en av de största bokhandelssajterna. Bland alla spaltkilometer text som också skrivs om Trump i amerikansk och internationell press varje vecka har en betraktelse i senaste numret av den amerikanska tidskriften The Atlantic en särskild sprängkraft i ett land där de militära styrkorna och den nationella historien ofta sätts på en piedestal:
"Why should I go to that cemetery? It’s filled with losers", påstås Trump ha sagt när han för två år sedan nobbade ett besök på en krigskyrkogård för amerikanska soldater som stupade i Frankrike under första världskriget. Och de mer än 1 800 marinsoldater som förlorade livet i det blodiga slaget vid Belleau Wood på västfronten 1918 ska han vid ett annat tillfälle under samma statsbesök föraktfullt ha kallat för "lättlurade" (suckers). Detta enligt The Atlantics källor.
Det är en tänkvärd text av chefredaktören Jeffrey Goldberg om en av världens mäktigaste män. Vad världsledare har för bild av historien har alltid betydelse när viktiga politiska beslut – inte minst om liv och död – fattas. Men The Atlantics betraktelse innehåller en rad uttalanden från presidenten som vittnar om en infantil historiesyn och slående kunskapsbrist, exempelvis: ”Under samma resa (till Frankrike 2018) frågade Trump sina medarbetare: 'Vilken var den goda sidan i det kriget?' Han sa också att han inte begrep varför Förenta staterna ställde sig på de allierades sida.”
Det finns också gott om tillfällen där presidenten har hånat dekorerade krigsveteraner för att de blivit tillfångatagna i strid. Vidare har han undanbett sig åsynen av krigsinvalider i samband med en militär ceremoni med kommentaren: ”Ingen vill se sådant.” Jeffrey Goldberg konstaterar att presidentens cynism inte bara omfattar nu levande meningsmotståndare, utan även amerikanska soldater som stupade i krig långt innan han själv var född. ”För Trump är idén bakom militärtjänst svår att förstå och tanken att anmäla sig som frivillig särskilt obegriplig”, skriver Goldberg och försöker förstå Trumps okänslighet för dem som har betalat priset för att tjäna sitt land. Bland de möjliga förklaringar som Jeffrey Goldberg tar upp finns presidentens materialistiska världssyn att ingenting är värt att göra om det inte går att tjäna pengar på det, dels hans ”patologiska fruktan för att själv framstå som godtrogen”.
Försöken att förstå hur presidenten egentligen fungerar lär fortsätta länge till i böckernas värld. En sorglig sak är dock att en av världens mäktigaste män själv förefaller vara så empatilös och obildad. För hans egen skull är det också lite sorgligt att att han aldrig verkar ha öppnat en bok frivilligt i hela sitt liv. Om han hade gjort det hade han kanske inte behövt oroa sig så mycket över att framstå som lättlurad.
