GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Marcus Aurelius ställer frågor vi fortfarande borde lyssna på

Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” är 2000 år gammal men fortfarande synnerligen levande.
Stefan EklundSkicka e-post
Krönika • Publicerad 4 december 2021
Stefan Eklund
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Marcus Aurelius som bronsstaty, finns att skåda i Rom. Hans ”Självbetraktelser” är en levande stoisk klassiker.
Marcus Aurelius som bronsstaty, finns att skåda i Rom. Hans ”Självbetraktelser” är en levande stoisk klassiker.Foto: Pier Paolo Cito

I Paul Schraders aktuella film ”The card counter” möter vi huvudpersonen William Tell i ett amerikanskt militärfängelse, där han sitter inspärrad i åtta år efter att ha dömts för sina handlingar i det ökända Abu Ghraib-fängelset i Irak. I militärfängelsets cell lär han sig räkna kort på ett sätt som senare i filmen gör honom till en extremt skicklig pokerspelare. Han lär sig också självbehärskning; att i alla stunder behålla sitt lugn. Och så läser han, något han inte sysslade med före sitt straff.

I en scen zoomar kameran in en av hans böcker: Marcus Aurelius ”Självbetraktelser”. Det kommenteras inte, men eftersom jag själv precis har avslutat min läsning av den svenska nyutgåvan som kom i våras hajar jag till, och förstår under filmens gång varför regissören Paul Schrader valt just den boken.

Marcus Aurelius (121–180) var romersk kejsare men också en stoisk filosof. Stoicismen grundades 300 år f Kr av Zenon från Kition och handlar enkelt uttryckt om att bevara sitt lugn och sitt rationella tänkande oavsett vad som händer; att acceptera sitt öde. Men den handlar också om dygd; om att göra det rätta. Något som Paul Schraders huvudfigur i ”The card counter” eftersträvar (med ödesdigra konsekvenser…) när han väl kommer ut ur fängelset.

Den utmärkta nyöversättningen av ”Självbetraktelser” är gjord av Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, och utgiven av Daidalos. Formgivningen av Pelle Sjödén är genial. Omslaget är skinande blankt, man kan ana sin egen spegelbild när man håller boken framför sig.

”Det är korta texter som talar rätt in i vår egen tid och är lätta att ta till sig utan någon djupare kunskap om grekisk filosofi eller romersk historia.”

Som kejsare befann sig Marcus Aurelius så gott som oavbrutet i krig. Hans ”Självbetraktelser” antas vara skrivna under de sista åren av hans liv, samtidigt som han nådde stora framgångar på slagfälten.

”Självbetraktelser” består av nedtecknade filosofiska fragment, uppdelade i tolv kapitel. Det är korta texter som talar rätt in i vår egen tid och är lätta att ta till sig utan någon djupare kunskap om grekisk filosofi eller romersk historia. Det räcker långt med Mikael Johanssons lärda och lättillgängliga inledning.

Marcus Aurelius försöker att sammanfatta och komma till rätta med frågan om vad ett liv egentligen är, men han vill också framhålla vikten av att vara en autentisk människa: ”Detta innebär det att ha en fulländad karaktär: att leva varje dag som om den var den sista och att inte hetsa upp sig, vara avtrubbad eller förställa sig.”

Livets korthet är ett annat återkommande tema: ”Inom kort kommer du att ha glömt allt, inom kort kommer allt att ha glömt dig”.

Marcus Aurelius dog 58 år gammal efter en tids sjukdom, under just ett fälttåg, i det som idag är Serbien. Men den samling texter han lämnade efter sig – förmodligen aldrig avsedda att läsas av andra, de har närmast karaktären av tillfälliga anteckningar – är i högsta grad levande och ställer frågor vi idag borde ta på stort allvar. Som när han skriver att allting – en häst, en vinranka, solen – har blivit till för ett visst ändamål och avslutar: ”Vad har du alltså blivit till för? För njutning? Fundera på om den tanken håller.”

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.