Piccininis chockeffekter fascinerar och skakar om
Patricia Piccinini
Utställning: Omfamna framtiden
Plats: Borås Konstmuseum
Pågår till: 3 maj
Den australiensiska konstnären Patricia Piccininis underliga hybridvarelser, kusligt naturtrogna mellanting mellan djur och människor, drabbade mig som den absolut starkaste upplevelsen på Venedigbiennalen 2003. Då framstod de som ren science fiction, en fantasifull vision av en befarad utveckling som lyckligtvis låg långt fram i tiden.
Men Piccininis visionära skapelser har snabbt fått allt större aktualitet och när jag nu, sjutton år senare, möter hennes verk på Borås Konstmuseum är det bara att konstatera att framtiden redan är här. I Japan har forskare fått tillstånd att odla mänskliga organ i levande djur för transplantationer och utvecklingen av gensaxen Crispr/Cas 9, i höstas åter aktuell i spekulationerna kring Nobelpriset, har gjort det tekniskt enklare att göra förändringar i delar av arvsmassan – även permanenta, som därmed överförs till kommande generationer.
Storartade möjligheter att bota svåra sjukdomar öppnar sig – men också en avgrund av farhågor för de svåröverskådliga komplikationer de vetenskapliga landvinningarna kan föra med sig. Det är kring dessa ämnen Patricia Piccinini rör sig när hon bygger upp sina fantastiska scenerier, otroligt välgjorda, vackra och skrämmande på samma gång.
”Mitt i all ömsintheten behåller Patricia Piccinini en saklig distans”
Människor med milda ansiktsuttryck kramar ömt oformliga bylten av blandad djurisk-mänsklig art. Det hade kunnat bli smetigt överromantiserat , men det är det inte. Mitt i all ömsintheten behåller Patricia Piccinini en saklig distans som mera förmedlar en känsla av andäktighet, kombinerad med ett nästan skamset nyfiket iakttagande.
Orangutangmamman med de klängande ungarna och den mänskliga blicken, de örnliknande pappafåglarna som tar hand om äggen i sina uttöjda gammelmanskroppar, den lilla flickan som glatt välkomnar en minst sagt udda lekkamrat med långa klor – överallt skapar Piccinini små chockeffekter som skakar om både i magen och hjärnvindlingarna. Lågmält men effektivt frammanar hon de stora existentiella frågorna om människans plats bland allt levande på jorden och om vårt ansvar för det vi åstadkommer.
”Att döma av tillströmningen på vernissagen kommer det publika intresset för Piccinini-utställningen att bli stort.”
Till sin hjälp tar hon inspiration från sagor och myter, litteraturen och konsten – framför allt surrealismen. Till och med Frankensteins olyckliga monster från Mary Shelleys 1800-talsroman blir föremål för hennes omsorger. Uppe på andra våningen har han tagit sin tillflykt till ett tält där han lugnt vilar i sin flickväns armar – bara hennes något långdragna ansiktsform och bådas djurklövar som sticker fram under täcket avslöjar att de är något annat än vanliga människor.
Att döma av tillströmningen på vernissagen kommer det publika intresset för Piccinini-utställningen att bli stort. Välförtjänt i så fall – äntligen är Borås Konstmuseum tillbaka i toppskiktet när det gäller att presentera aktuell internationell samtidskonst!
