Opersonlig Mia borde nöjt sig med humor och böcker

Publicerad 17 november 2021

Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.

Pop

Mia Skäringer

Album: Maria

Skivbolag: Lulu/PIAS

Det ska handla om stora känslor, bland låtskrivarna finns Annika Norlin och Molly Sandén, och det framförs av Mia Skäringer Lázár som bland annat sålt ut Globen sex gånger med sin show ”Avig Maria – No more fucks to give”. Då borde det ha blivit så mycket bättre än det blev. Men kanske har hon redan fått ur sig det mesta som komiker och författare?

Skäringers humor och skapargärning bottnar i allvar och det svåra, men när hon bett andra att tonsätta texter från sin bok ”Maria: en kvinnlig komikers dagbok” når det inte fram. Artistpersonan MIA blir opersonlig, hon sjunger tristare än på scen – mumligt – och musiken är Kentinspirerad slentrianpop.

Av nio låtar lyfter bara Oskar ”Moto Boy” Humlebos ”Längtan” och Ane Brun-duetten ”All I ever wanted”.