Hanna Grahn: Hanna Grahn: Vad skulle Selma Lagerlöf tyckt om visitationszoner?

Är det först nu som tiden är redo att ta sagotantslöjan av Selma Lagerlöf en gång för alla? Förutom att hon som första kvinna och första svensk fick Nobelpriset i litteratur, var också politiskt aktiv. Hon talade på rösträttskonferensen i Stockholm 2011. Hon levde också i ett slags triangelrelation med två kärlekspartner, Sophie Elkan och Valborg Olander. På så många sätt levde hon ett radikalt och gränsöverskridande liv. (Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf från 2019 har bidragit till en bredare bild av författaren.)

Hilma af Klint (1862-1944) var en annan kvinna som gav blanka fan i tidens syn på vad kvinnor skulle göra eller inte göra. Liksom Selma Lagerlöf hade hon kärleksförhållanden med kvinnor, och omgav sig med kvinnor. Hon var banbrytande genom att utveckla det abstrakta måleriet redan under de första åren av det förra seklet.

På senare tid har hennes magnifika verk visats på både Moderna museet i Malmö och i Stockholm. Filmen av Lasse Hallström med Lena Olin och Tora Hallström släpptes i höstas, men jag sparade den till julledighetens soffhäng. Den lyckas fånga Hilma af Klints obändiga vilja. Det är överväldigande att sätta sig in i vilket mod det måste ha krävts för att gå emot sin samtid på det sättet.

Författaren Victoria Benedictsson (1850-1888), född några år tidigare än Selma Lagerlöf och Hilma af Klint, var en kvinna vars hunger efter rättigheter och självständighet var mer tärande. I Elisabeth Åsbrinks ”Mitt stora vackra hat” får vi följa henne från barndomens ridturer med pappan, via det kärlekslösa giftermålet med postmästaren, det stormande mötet med Georg Brandes, och fram till självmordet på Hotell Leopold i Köpenhamn. Brandes lyskraft var enorm. Jag har hört Elisabeth Åsbrink jämföra honom med Mick Jagger, så att vi ska förstå.

Benedictsson slog igenom som författare i en tid då synen på äktenskap, sedlighet och moral omformades. Hennes romaner skar rakt in i den här diskussionen. För en kvinna då var ett möte med en man livsfarligt. Du riskerade syfilis, ofrivillig graviditet, barnsängsdöd, och dessutom att bli stämplad som omoralisk. Och om du gifte dig blev du omyndig. En djupt mullrande upprördhet tar sig fysiska uttryck under läsningen. Välkommen att kasta dig utför klippkanten liksom...

Kvinnor som levde i homosexuella relationer, som Selma Lagerlöf och Hilma av Klint, begick å andra sidan ett lagbrott.

Fortfarande spökar bilderna av vad en kvinna och man är ”tillåtna” att göra, men nu lever vi i en ny brytningstid, politiskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Demokratin är på tillbakagång, pandemin har inte riktigt släppt sitt strypgrepp, Putins anfallskrig i Ukraina kastar sina dödstentakler över oss. Och frågan om kvinnors rättigheter då, i slutet av 1800-talet, skulle kunna översättas till frågan om etnicitet idag.

Den nya regeringens planerande visitationszoner är ett exempel på hur lagar riskerar att slå mot vissa grupper i samhället, men inte andra. Frågan om likhet inför lagen som kvinnorna i slutet av förrförra seklet kämpade för och längtade efter, är fortfarande lika aktuell att slå vakt om.

I sitt tal på rösträttskonferensen sa Selma Lagerlöf: ”Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra?”

Selma Lagerlöf beskrev sitt Sverige i ”Nils Holgerssons underbara resa”. Vad hade hon kommit fram till idag? Jag tror knappast att hon hade sett på frågan om visitationszoner på samma sätt som statsminister Ulf Kristersson (M), eller Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Frågan om var och ens grundläggande rättigheter var fundamental för henne. Visitationszoner riskerar att leda till diskriminering och att rättssäkerheten urholkas.

Det handlar inte om att ta allt som Selma Lagerlöf, Hilma af Klint och Victoria Benedictsson sa för sant, men de har något hoppfullt att lära oss idag, eller påminna oss om, om du så vill: Samhället vi lever i går att förändra i en riktning som är önskvärd. Gå din egen väg! Jag tar den tanken med mig in i 2023.