Fagered bjuder på revy med Mersmak

Förvecklingar i sketcher blandas med strålande sångnummer och aktuella ämnen, såväl tänkvärda som roliga. Greta Thunberg är ett givet revynummer. Damfotbolls-EM får sin del liksom veganer och andra smaker, Facebook-lajks, Blåvitt-Elfsborgfans och svenska schlagertext-öden. Sången är och förblir revyns signum. Flera otroligt bra framföranden. Hyllningen till Marie Fredriksson gav behagliga rysningar, musikaltakter, bland annat Flashdance, i ”Från New York till Fagered” imponerade.

Den kvinnliga trion Caroline Stark, Susanne Blomster och comebackande Veronica Torstensson är sångfåglar och duktiga scenaktörer. På herrsidan presenteras två debutanter. Hemmasonen Henrik Larsson visar stor komisk talang. Det märktes inte att han aldrig tidigare stått på scen inför publik! Henriks roll i ”Otakt med oss” (till tonerna ”Hon kommer med sommaren”) var inte bara skrattframkallande utan också skickligt agerat. Göran Lydevik var också en angenäm revybekantskap.

Urban Åkesson är dock revyns store komiker och faktiskt värd större scener med sitt kroppsspråk och mimik. En av kvällens många behållningar var hans ”nationalsång” till sin hembygd Fagered. Sist och äldst måste jag framhålla pensionären Kjell ”Maa” Andersson, som alla väntar på. Kjells mustiga repliker och tajming är stort nöje. Och nu fick han också sjunga sin egenskrivna version av Gasolins ”This is my life” till ”Det här är mitt liv”. Och visst är Fageredsrevyn en stor del av ”Maas” liv! När ensemblen i finalen tackar för sig till Arvingarnas ”I do-toner” är det bara att instämma i refrängen och bocka och buga.